Veckans fråga: Introfilmen till Diablo 3

fragaFör några veckor sedan frågade vi er om vilken följeslagare ni främst tänkte använda er vid releasen av Diablo 3? Majoriteten av er som röstade tyckte att närstrids-orienterade Kormac var det självklara alternativet. På delad andra plats häxan Eirena och alternativet ingen alls. På en överraskande sista plats kom den tjuvaktige bågskytten Lyndon.

Vilken av de tre följeslagarna tänker du använda dig av?

  • Kormac (57)
  • Eirena (33)
  • Ingen alls (33)
  • Lyndon (27)

Antal röster: 149

Loading ... Loading ...

I nästa veckans fråga undrar vi vad ni tyckte om introfilmen till Diablo 3? Omröstningen hittar ni som vanligt uppe i högerspalten på sajten.

Veckans fråga: Vilken följeslagare?

fragaFör en tid sedan ställde vi frågan om vad ni tyckte om det nya auktionshuset för riktiga pengar? Majoriteten av er som röstade var neutrala då ni ansåg att auktionshuset bara var en liten del av den totala spelupplevelsen.

På andra plats kom ni som var positivt inställda till möjligheten att kunna tjäna pengar på ert spelande. På sista plats kom alternativet för dem som var grymt besvikna och avsåg att bojkotta spelet.

Vad tycker du om auktionshuset för riktiga pengar?

  • Det spelar mig ingen roll. AH är bara en liten del av spelet (261)
  • Mycket bra! Jag ser fram emot att kunna tjäna pengar på mitt spelande! (203)
  • Grymt besviken! Jag kommer att bojkotta Diablo 3 pga det här! (59)

Antal röster: 523

Loading ... Loading ...

followers_0I nästa veckans fråga undrar vi vilken följeslagare som är er favorit? Vet ni inte vilka Kormac, Lyndon och Eirena är kan ni läsa mer om dem hos oss – eller på Blizzards sida inom kort.

Omröstningen hittar ni som vanligt i högerspalten på sidan.

Veckans fråga: Vad tycker du om det nya RMAH?

fraga

I tider som dessa då allt kan köpas för pengar frågade vi er hur mycket ni hade varit villiga att betala för en garanterad plats i Diablo 3 betan. Hela 276 personer deltog i omröstningen och resultatet blev följande:

Hur mycket hade du varit villig att betala för en garanterad plats i Diablo 3 betan?

  • Ingenting! (105)
  • 100kr (53)
  • 300kr (35)
  • 500kr (33)
  • 2000kr + (28)
  • 1000kr (15)
  • 700kr (7)

Antal röster: 276

Loading ... Loading ...

En överhängande majoritet av er som röstade är alltså inte beredda att betala ett enda öre för en garanterad plats i Diablo 3 betan. Ett något förvånande resultat då skillnaden mellan 0kr och 100kr är inte så stor, särskilt inte med tanke på att man för 100kr skulle få betatesta sitt blivande favoritspel i ett X antal månader.

I nästa veckas fråga tar vi oss an det heta ämnet Real Money Aucion House.

För er som inte har hängt med i svängarna innebär RMAH att man kommer att kunna köpa och sälja föremål i Diablo 3 för riktiga pengar. Huruvida det är bra eller dåligt tål att diskuteras, vilket har gjorts flitigt i kommentarerna till min krönika på ämnet.

Vi undrar därför vad ni tycker om det nya auktionshuset för riktiga pengar?

Veckans fråga: Alla vägar har sitt pris!

fraga

I väntan på måndagens beta-information från det pågående mediaeventet passar vi på att runda av förra veckans fråga som tog pulsen på självaste svenskadiablo.

Att döma utifrån era röster är sidan mycket uppskattad då endast tre personer tyckte att sidan var värdelös, medan hela 47 personer ansåg att den var sveriges för tillfället bästa Diablo-sida. Stort tack!

Vad tycker du om svenskadiablo.se?

  • Bästa Diablo-sajten i Sverige! (47)
  • Bra sida, men kan förbättras! (31)
  • Ok sajt, men andra är bättre! (5)
  • Värdelös! (3)

Antal röster: 86

Loading ... Loading ...

I nästan veckas omröstning kliver vi in i ett teoretiskt landskap och undrar hur mycket ni hade varit villiga att betala för en garanterad plats i Diablo 3 betan?

Veckans fråga: Vad tycker ni om oss?

fragaDet råder inget tvivel om att man kommer vilja spela Diablo 3 så mycket som möjligt när det släpps. I förra veckans fråga undrade vi hur långt du var beredd att gå för att spela Diablo 3? Är du en av dem som rättar sig in i ledet och spelar när det finns tid över?

Eller är du en rebell som skolkar från skolan och tar ledigt från jobbet för att kunna fokusera helhjärtat på spelet du väntat på i över 10 år?

Hur tänker du spela när Diablo 3 släpps?

  • Spela när jag har tid (35)
  • Bli mystiskt sjuk i en vecka (28)
  • Ta semester / tjänstledighet från jobbet (20)

Antal röster: 83

Loading ... Loading ...

Idag är det drygt 3 månader sedan svenskadiablo.se slog upp portarna och lade grunden för Sveriges i dagsläget enda renodlade Diablo-sida. Sedan dess har vi skrivit 129 nyheter och förhoppningsvis bidragit till en mer upplyst anhängarskala och en tillförlitlig källa för senaste nytt inom Diablo-världen.

I veckans fråga undrar vi därför vad ni läsare tycker om svenskadiablo.se?

Veckans fråga: Diablo 3 via nätet, tack!

fragaDet finns bara ett spel som skulle kunna få mig att vilja köa till en nattöppen spelbutik där jag i sällskap av ungdomar utklädda till orcher, magiker och krigare väntade på att få öppna århundradets julklapp. Jag pratar naturligtvis om Diablo3, den enda av Blizzards titlar som skulle kunna få mig att överväga detta scenario.

Faktiskt den första och enda speltiteln som kommer att utsätta mig för detta scenario. För redan idag kan jag föreställa mig hur jag armbågar mig fram mellan kidsen, roffar åt mig ett ex av spelet och skyndar mig hem i den kalla vinternatten för att snabbt logga in på battle.net innan trycket på servrarna blir för stort.

Hur tänker du införskaffa din kopia av Diablo3?

  • Jag kommer att beställa via nätet (26)
  • Releasedagen i en nattöppen butik, såklart! (19)
  • Jag vet inte, men någon gång efter releasen (9)

Antal röster: 54

Loading ... Loading ...

Majoriteten av er som röstade höll inte med mig utan tänker köpa sina ex av Diablo 3 via Internet. Ytterligare ett fåtal har en något mer avslappnad inställning till införskaffandet av spelet och tänker ta det som det kommer.

Nästa veckas spinner vidare på ämnet releasedagen. Den här gången undrar vi vad du har för strategi för ditt spelande när spelet släpps?

Veckans fråga: Ny dator? Nej tack!

fraga33 ev er som röstade i förra veckans fråga tyckte att en uppgradering av datorn inför releasen av Diablo 3 vore på sin plats. Resterande 37 tyckte motsatsen. Vilka av er som har rätt återstår att se när de officiella systemkraven släpps.

Planerar du att uppgradera din dator innan Diablo3 släpps?

  • Nej (37)
  • Ja (33)

Antal röster: 70

Loading ... Loading ...

I nästa veckas fråga vill vi veta på vilket sätt du kommer att införskaffa din kopia av Diablo 3? Kommer du vara en av dem som köar utklädd till ett monster i en nattöppen spelbutik?

Kanske föredrar du att beställa dina spel via nätet och beklaga dig i internetforum över att posten inte leverat just din box i tid? Eller kommer du att köpa ditt ex i lugn och ro någon gång efter att den värsta release-rushen har lagt sig?

Veckans fråga: ny dator inför Diablo 3?

fragaEn överhängande majoritet av er som röstade i förra veckans fråga tyckte att det nya systemet med följeslagare verkade lovande. De övriga alternativen: succé, dåligt och jag bryr mig inte, hamnade i stort sett på en delad andra plats.

Vad tycker du om det nya systemet för följeslagare?

  • Lovande! (19)
  • Dåligt! (7)
  • Bryr mig inte! (7)
  • Succé! (5)

Antal röster: 37

Loading ... Loading ...

Nästa veckas fråga kommer att att handla om datorer och hårdvara. Diablo 3 kommer som bekant inte vara ett särskilt krävande spel. Anledningen till detta är att Blizzards strategi alltid har varit att nå ut till en så bred målgrupp som möjligt. Detta har i sin tur har resulterat i låga systemkrav.

En kvalificerad gissning är att systemkraven för Diablo 3 blir något högre än systemkraven för StarCraft 2. Den här veckan ber vi er därför ta ställning till följande fråga: Planerar du att uppgradera din dator innan D3 släpps?

Veckans fråga: Sveriges favoritklass

fragaDet har blivit dags att runda av förra Veckans fråga där ni för första gången i svenskadiablos historia fick chansen att rösta fram er favoritklass i Diablo 3.

Vilken är din favoritklass i Diablo 3?

  • Barbarian (24)
  • Wizard (23)
  • Witch Doctor (21)
  • Monk (18)
  • Demon Hunter (18)

Antal röster: 104

Loading ... Loading ...

Omröstningen var väldigt jämn och det skiljde endast 6 röster mellan det vinnande och det förlorande alternativet. Värt att notera är de två vinnande klasserna, Barbarian och Wizard, även var spelbara i Diablo 2.

Vad är det som gör att man fastnar för en specifik klass? Den vanligaste anledningen är nog att vissa helt enkelt föredrar att slåss med yxor medans andra föredrar magier, brinnande fladdermöss eller vanliga pilbågar.

De minst populära klasserna blev Demon Hunter och Monk. Kan det bero på att de tillkännagavs sist och att vi inte vet så mycket om dem ännu?

Nästa veckas fråga handlar om olika spelformer och vilken spelform du huvudsakligen tror att du kommer att spela i Diablo 3. Glöm inte att rösta!

Fråga: Vilken spelform föredrar du?

fragaI förra veckans fråga fick ni rösta om vilken spelform ni i första hand kommer att spela när Diablo 3 släpps. Det råder inga som helst tvivel om att de flesta av er föredrar att spela PvE. De båda PvE-alternativen gick nämligen en övertygande seger till mötes medan PvP-alternativen fick blygsamma 3 röster, tillsammans.

Vilken spelform kommer du främst att spela i Diablo 3?

  • Vanlig PvE (34)
  • Hardcore PvE (10)
  • Hardcore PvP (3)
  • Vanlig PvP (1)

Antal röster: 48

Loading ... Loading ...

I och med offentliggörandet av följeslagarna kommer nästa veckans fråga att handla om just följeslagare. Vad tycker du om det nya systemet för följeslagare? Precis som alltid hittar ni omröstningen i menyn till höger.

Rösta fram din favoritklass i Diablo 3

fragaDrygt 50 dagar återstår till den efterlängtade releasen av Diablo 3.

Många av er har haft det stora privilegiet att spela betan och därmed hunnit bilda er en uppfattning om spelet och de olika klasserna. Veckans fråga kommer därför bli en favorit i repris och ta pulsen på vilken av de tillgängliga klasserna som ni ser mest fram emot att spela.

Men först en redovisning av förra veckans omröstning, där en överhängande majoritet av er som röstade ansåg att introduktionsfilmen till Diablo 3 var ett mästerverk, eller åtminstone helt ok. Att endast 7 personer av 1113 tyckte att filmen var dålig får ses som positivt.

Vad tycker du om introfilmen till Diablo 3?

  • Mästerverk! (645)
  • Helt ok, men jag blev inte blåst av stolen! (344)
  • Jag hade förväntat mig mer av Blizzard (79)
  • Jag bryr mig inte om filmen (38)
  • Ingen bra (7)

Antal röster: 1 113

Loading ... Loading ...

Den aktuella omröstningen hittas som vanligt uppe i högerspalten på sidan.

Diablofans podcast #10

Precis som det mesta i nyhetsväg handlar även den 10:e delen av Diablofans podcast om den gångna veckans hetaste ämne, nämligen följeslagare.

Har du helt missat hur systemet fungerar tycker jag att du ska investera 45 minuter i att uppdatera dig och lyssna på debatten kring för- och nackdelarna med det något ortodoxa systemet.

Tycker du att systemet verkar bra eller dåligt? Rösta i veckans fråga och delta i diskussionen på forumet.

Plastdunks krönikor 2001

2001-09-09 Visdomsord och vansinnesdåd
2001-09-19 Ödet, Slumpen, Gärningar och Önskemål
2001-09-28 Okvädesord från en estradör med odör
2001-10-04 Galenskaper och fadäser
2001-10-12 Brasklappar och ställningstaganden
2001-10-24 Formar och formler
2001-11-12 The red och the blue pill?
2001-11-21 Kände Per Billy?
2001-11-26 Troende eller kättare?
2001-11-30 Adventskalender
2001-12-17 Julbrevet från plastdunk
2001-12-21 Upplösningen… på plastdunks julbrev
2001-12-28 God fortsättning…

Visdomsord och Vansinnesdåd

Allt har ett slut, utom korven, den har två.

Jag märker att några tror att Diablo II är slut som spel redan, några hävdar offentligt att nu lägger de av minsann. Visst känner även jag att det inte lockar lika mycket nu mer, men det har nog med det totala antalet spelade timmar att göra, för ikväll kan det vara lockande igen, medans andra har spelat varje dag, flera timmar om dagen, har jag bara spelat nån timme per dag, dock inte varje dag, så jag har en hel del timmar kvar innan jag lessnar.

Diabloii.net hade en nyhet om att spelet Diablo II kommer att hamna i Guiness book of records, tack vare sina höga försäljningssiffror vid releasen, samt att Blizzards Battle.net också kommer att hamna i samma bok, Battle.net har det högsta antalet användare av jämförbara spel som spelas över nätet, jag har för mig att de jämförde med Everquest och Ulitima online. Givetvis ska Blizzard hyllas för allt de gjort, till vårt stora nöje, men ingen lever på gamla meriter i spelvärlden. Med en Warcraft III release som skymtar vid horisonten, kommer jag ihåg ett spel som hypades bara för ett år sen eller så, det heter Black and White, nån som kommer ihåg det? Nu är väl risken inte så stor att ett Blizzard spel hamnar i den kategorin ”snabbt-bortglömda-releaser” men risken finns.

Vissa spel står sig i oändliga och evinnerliga tider, igår kände jag en liten svacka i Diablo II lusten, och installerade det hittills bästa spelet som någonsin utgivits, så klart Quake, jag tankade hem CTF patchen, Gamespy 3D och tänkte köra igång, givetvis så vart det nått vajsing med själva spelet, men Gamespy 3D fungerade, och servrar fanns, inte så välfyllda som på den gamla goda tiden, men det var som att komma hem, GameAholic, UK Minos, alla fanns där, men jag kom inte in, jag måste jobba på det ikväll, fast det är Alien på TV, så Alien går nog före.

Alltså, klassiker dör aldrig, vare sig det Quake, Diabloserien, Warcraftserien, filmer, böcker eller musik… förväntan finns där varje gång man återupptäcker det. Jag är övertygad om att Diablo II kommer att stå sig ett tag till, innan det går in i klassikergenren tillsammans med alla de andra som man kommer ihåg med välbehag, vare sig det gäller spel, filmer eller gamla flickvänner, alla har de sin tjusning. Vi ska inte glömma bort att det fortfarande säljs Diablo II classic spel, inte bara Lord of Destruction, det finns folk som upptäcker Diablo II just vid denna tidpunkt.

Vad är det som lockar då? vad kommer man ihåg? från quake är det CTF som ligger mig varmt om hjärtat, ”SPOOOOOOOOON” då man lyckades fragga sig hem till egen bas med flaggan på ryggen, det var spelet som sådant som lockade, allt det nya det häftiga, att spela med andra människor, I Diablo har andra värden betytt mer än själva spelet, det är givetvis ett bra spel, spännande upplägg och fantastiska känslor i fråga om spänning, upphetsning och förväntan, en härligt omväxlande värld med mörker regn och hemska monster som man ska besegra, men den stora vinsten ligger i att spela med andra genom battle.net och märka att man behöver andra deltagare med andra egenskaper än de man själv besitter i olika situationer, likväl som att man märker att andra behöver just de egenskaper min karaktär har i bland, hur ofta har inte två sorceressor saknat en barbar då de stått inför en ”imune to cold/fire” boss? och vice versa.

Hur många tycker ni att ni ”känner” egentligen? genom just battle.net och alla comunietys som finns runt det, med forum och marknader och många andra kontaktytor har man lärt känna en hel del människor. Man känner igen många på det sätt de skriver, t ex nån har ”hmmmmm” i varje mening, några kan inte stava alls, någon skriver ”jeffla” andra använder smileys jämt, nån kan alla förkortningar som finns, allt detta ger en anonym person bakom ett nickname en personlighet, som man känner igen och därigenom tycker att man känner personen ifråga, men gör vi det?

Hur ser framtiden ut då? blir det att ”Roger Wilco” är inbyggt i varje spel? kommer det att vara så i Warcraft III? Det vi vet är inte mycket, men att battle.net kommer att finnas kvar, ryktet om dess död är betydligt överdrivet, det kommer att växa iochmed Warcraft III och WarcraftWorld, jag ser fram emot att få nya klassiker att minnas genom detta.

plastdunk 9/9 -01

tillbaka till toppen…

Okvädesord från en estradör med odör

Jag fortsätter häckla, mest mig själv i mina små skrifter, men kanske nån annan har nöje och eller nytta av mina olater och böjelser.

Idag, denna vecka tänkte jag ge mig på att kategorisera spelartyper. OBS! ta det för vad det är, alltså inget alvarligt menat, men alla kommer nog att känna igen sig under minst en spelar typ, och inget är negativt.

Typ 1.

Denne spelartyp spelar lite sådär ibland, är i tonåren, troligen de nedre delarna av dessa. Han/hon spelar då tillfälle ges, men värdesätter fritidsgården och att hångla loss sådär lagom lika gärna som att spela Diablo, dvs. han/hon har fortfarande ett liv. Typ 1 kan lika gärna stå i chatten som att spela, skryter gärna med sina karaktärer, fast har inte sådär järnkoll, pkar newbee’s helst och mest. Typ 1 började med open och fuskade rejält, väntar med spänning på varje bugg för att utnyttja denna, har troligen en hel del SoJ’s eftersom det är skryt status på dessa, även andra föremål som denna Typ 1 har skryts det gärna med.

Att spela med Typ 1 är inte så kul, de har bråttom och tjafsar mycket om det mesta, tigger grejer och spammar om allt som det går att spamma om, Townportals, tigger grejor mm.

Typ 2.

Typ 2 är en imbuad Typ 1, med modifikationen på att denna Typ 2 är nått år äldre. Typ 2 har insett att det endast är HC som gäller, och alla som inte spelar HC är mindre värda, dvs. här har vi en spel rasist. Typ 2 gormar i chattar och forum om sin överlägsna HC char, och domderar över hur alla ska göra, givetvis kan denne Typ 2 allt om spelet, om han får säga det själv. Typ 2 har givetvis alla bra items och minimipriset på ett Cracked Sash är minst 2 SoJ’s eftersom man ska känna en ära att få trada med just han/henne.

Det är Typ 2 som lurar med firesorcs vid wp/tp för att gå hostile, det är Typ 2 som spelar SC bara för att pk:a, dvs gå in i spel och köra hostile mot alla och döda så många han/hon kan, sno guldet som droppar och sen dra. Skulle han/hon dö är det ESC / exit som gäller, för nån skulle ju kunna påpeka för denne spelare att den är en sopa, och då blir det känsligt. En våt dröm för denna spelar typ är att PK:a en höglevel HC för att hindra denna att nå toppen på laddern.

Typ 3.

Typ 3 är lite svårbestämd, åldersmässigt iallafall, Typ 3 kan verkligen allt! Denne spelar typ köpte Diablo II classic den 17 juni år 2000 senast!! har spelat sönder två uppsättningar D2C och D2X är på väg att bli utsliten och repig. Det första Typ 3 gjorde var att starta spelet, och samtidigt läsa manualen. Efter en vecka så kunde han/hon dropprates och spawning av items utantill. Numer så tillbringar Typ 3 all ledig tid med mephisto-runs, för att få fram den ultimativt utrustade karaktären. Då mephisto-runs blir tråkiga, eller pekfingret behöver vila, läser Typ 3 Arreat Summit, Lurker Lounge (läste) War rooms på Blizzard.com och Diabloii.net, denne spelare är känd som en kompetent spelare, som har alla rune-words i huvudet, räknar ut droprates och spawning av föremål med ett diadem som utrustning, givetvis har denne spelare MF på alla sin utrustning, tillsammans med hög resistance.

Tyvärr är det tråkigt att spela med denna typen också eftersom de ser på ett oidentifierat unikt föremål vad det är, tack vare sin gedigna erfarenhet av föremål och dylikt. Det är ofta även så fallet att dessa spelare ser man sällan till eftersom de har höglevel chars och är inte betjänt av teamplay, utan de kör meophisto-runs själva, de har säkert chars på US servrarna och siktar på en karriär som försäljare på E-bay av föremål eller konton. Deras våta dröm en en ZOD rune.

Typ 4.

Typ 4 är en spelare som spelar bara för skoj skull, denne spelare har nästan ingen koll på vad items heter, glömmer bort vad hans/hennes karaktärer har för utrustning, glömmer bort att utrusta sin hyrling mm mm. Typ 4 spelaren är social och har stort nöje själv av att spela, och troligen de han/hon spelar med, men kan nog reta en del av föregående typer till vansinne, då olika skills beskrivs som ”plipp plopp” skillen, eller ”disco auran”, egna mer träffande är hellre regel än undantag för denna spelar typ. Typ 4 spelaren gillar verkligen att spela i teams och hjälpa andra, eftersom de fått en del hjälp själva ser de det som en självklarhet att hjälpa andra. Du kan ha mycket nytta av en typ 4 spelare eftersom de är hängivna teamet och spelet, dock med måtta. En våt dröm för en Typ 4 är att hitta nånting själv, som man vet att någon annan verkligen vill ha så att man kan ge bort det.

Det finns underkategorier till alla dessa typer, och det finns några som man kan placera in direkt, eller hur? fast givetvis så fladdrar folk runt och har inte vett att hålla sig till mina kategoriska indelningar, tänk vad Linné skulle ha gjort om blommorna varit lika störiga som oss spelare som inte kan bestämma oss.

Själv är jag nog typ 4, samt även swe_lady (fast hon vill vara typ 3), tantvass och zkynet.

Typ 3 kanske känns lite knepigt att peka ut, men inget ont menat till de utnämnda :) roboth, shinee, lurk och aquarian-dragon, jag spelar gärna med dessa :) Typ 3 är lätta att känna igen, eftersom jag har några ex på min friends list så ser man att de joinar spel ofta en med 30 sekunders mellanrum, lösenordsskyddade, andra håller sig till samma spel i flera minuter, har man ögonen med sig syns även dessa fladdra in och ut ur chatten.

Typ 1 och 2 undviker jag om jag kan, men lyckas inte alltid.

plastdunk 28/9 -01

tillbaka till toppen…

 

Ödet, Slumpen, Gärningar och Önskemål

Härom veckan regnade det mycket i Sundsvall, en hel del översvämningsskador och dylikt drabbade staden och dess omgivningar. Man tyckte att det var jobbigt att tömma förrådet på vatten, städa och ringa försäkringsbolaget. Livet var pest kort sagt.
Det fortsatte att regna, Ljungan och andra vattendrag svämmar över, nyhetsbevakningen sätter Sundsvall på kartan igen, tar oturen aldrig slut? och ingen har man att skylla på heller. Sen förra tisdagen försvann alla futtigheter, allt förintades av det optimala terrorist dådet som inte kan försvaras av många, allt annat vart futtigt och inte värt at beaktas i jämförelse.

WTC-terroristdådet har ändrat mina värderingar, både vad det gäller värden i livet och att man inte kan kontrollera det som händer runt en person eller i dess närhet, vi är alla i händerna på något obestämbart, vissa kallar det Ödet, ganska många kallar det Allah, många kallar det Gud och det finns många som har andra namn på det hela, troende eller inte. Härom dagen kolliderade en timmerbil och buss utanför Sundsvall, lilla plastdunk, värdera ditt liv, din och det du gör, man är liten ibland, ganska ofta faktiskt, nu kanske man tänker på det i bland.

Men en liten tuva kan stjälpa ett helt lass, ibland i det godas tjänst, så som att förvägra terroristerna dess stöd, men samtidigt förvägra överdrivna onödiga vedergällningsattacker där redan avlidna oskyldiga hämnas med andra oskyldiga dödsoffer i en annan del av världen. En tuva med en annan bakgrund kan lika gärna välta ett hus, kanske på grund av religion eller ett känsla av total maktlöshet vad det gäller världsläget eller vad det nu kan vara, tillsammans kan tuvorna bygga spärrar så att de inte välter lassen utan stoppar de helt, eller om tuvorna inte är ”goda tuvor” kan rasera hela världen pga. sin egen drivkraft med en önskan om att offra sina liv för sin sak.

Det känns lite futtigt att ta upp ett spels förtjänster eller egenskaper, för det är en fis i rymden egentligen, om man jämför nu då verkligheten har överträffat dikten. Vad det gäller engagemang så är det avundsvärt, att ha en tro eller uppgift som man är att beredd att offra sitt liv för, nu tänker jag inte på terroristerna, utan brandmän, poliser, frivilliga och präster, som snabbt ryckte in i den uppkomna situationen, för att offra sina liv då de skulle släcka branden, rädda överlevande offer eller trösta och hjälpa till med andra uppgifter.

En av de grupperna är ju bespottad, men den enda som rycker in i våra liv nämligen polisen, som här riskerar sina liv för allmänheten, trots allmänhetens bespottande av deras hela yrkeskår. De övriga grupperna, brandmän och andra lider ju inte av brist på uppskattning, men hel yrkeskår nämligen polisen som får spottas på, kastas gatsten på, skjutas på och allmänt förtalas och så vidare visade sin rätta plats, värt att betänka i situationer som vanligen uppkommer.

De som tycker att vi ska enas i fronten mot terrorister, gränsöverskridande och över de religiösa gränserna ser givetvis att icke demokratiska metoder, som visats med denna terroristattack i dess extremaste fall, inte hjälper alls, utan att vinna ett brett stöd och gemensamt agera utan hämndlystnad och inte för egen vinnings skull är den enda vägen fram mot målet.

plastdunk 19/9 -01

tillbaka till toppen…

Galenskaper och fadäser

…sånna finns det gott om, eller hur? Vi har alla, eller de flesta av oss blivit medvetna om hur små och betydelselösa vi är, världen rör sig inte runt oss, det är knappt vi rör i den eller hur? Jag gillar att röra om i världen, fast vilka värden har jag då? Vad relaterar jag till? Finns jag på riktigt, eller är jag bara ett påfund av roboth och shinee, för att boosta denna faktaspäckade site med lite vansinne, vad vet ni? vad vet jag, vem vet inte jag… små, små djävlar…

Apropå på Djävlar, den störste genom tiderna har blivit degraderad, han har blivit omsprungen av några kossor och sin brorsa, som jag förutsätter är en lillebror, dom är värst, ena bortskämda gynnare som ska ha allt. Jag har en själv, inte en Djävul alltså, det har jag tre av, men en lillebror han tror han kommer att hitta Immortal Kings armor, sorry, jag spårar ur lite…

Över till galenskaperna, vänta nu, tog jag inte upp min bror alldeles nyss? jo, då vart det en fin övergång. Förra gången kategoriserade jag spelartyperna, denna gång kan man ju kategorisera mig, därav galenskaperna och till stor del fadäserna.

Då Diablo II släpptes så hade jag spelat den jätteroliga stresstestbetan, för er som inte vet det så gick en betan ut på att testa serverkapaciteten över battle.net, ca 100 000 st. fick vara med på den som rullade i ca 20 dagar. Jag valde att spela en barbarian, mestadels för att det var den enda karaktären med i den betan, och jag kom upp till clvl 13, på dessa veckor. Galenskapen började visa sig redan där, jag kommer inte ihåg hur hög level de som levlade högst kom upp i, men jag tror det var 25 eller 30.

Ni som tycker detta är konstigt, betänk att denna beta var begränsad dels till barbaren, dels till ytan, man kunde spela till blood raven, sen var det stopp. Testa gärna starta en barbar, rensa blood moor och cold plains inklusive blood raven, sen spelar ni inget mer på det spelet, utan ni startar ett nytt och gör samma sak, då kommer ni att hålla med om att den första galenskapen är nu definerad.

En galenskap som man lätt kan glida över lätt nu, den är aktuell typ. Vad gör man med en karaktär som man power-levlat upp till clvl 99 i en ladder-rush? Jag säger ingenting (jo lite, men inte här) om själva rushen mot att bli den förste att bli clvl 99, men hur känns det att rusha och slita dessa minst 40 timmar (ca tid på europe realmen för detta) och bli typ 13:e karaktär? och jag misstänker starkt att många av dem som var med redan hade clvl 99 chars, därav redan hade item-find chars.

Rent personligen skulle jag anse karaktären vara bränd och typ deleta den, eftersom den troligen inte har något existensberättigande, fast det är jag, jag skulle aldrig ens orka vara med i en ladderrush. Så lite galna tycker jag att ni är, ni som var med. Men stort heder åt er som var med, som jag förstod var det en hel del svenskar med bland de 20 bästa.

Nästa galenskap, itemfind, jag kan inte kalla det galenskap egentligen, utan mer fascineras av engagemanget, inlevelsen och målmedvetenheten (”här kommer styrkan och klättervilligheten”) och framför allt, så hade jag inte haft sånna items jag har om inte jag hade haft fyra item leverantörer :) Men att köra Mephistorunns har jag inte psyke till, jag brukar spela med några, och då teleportar en sorc ner, och innan jag hinner joina partyt efter jag just kommit från det föregående spelet, så ät townportal’en öppen, och 20 sekunder senare är Mephisto död, och så turas vi om att plocka items. Det är kul ett tag, fast en typ 4 gillar det inte i längden däremot typ 3 älskar det. Jag brukar ganska snabbt byta spel.

Så, nu över till det riktigt galna, jag har ett förslag som jag vill att ni läser och tänker igenom, ursprungsidé av Mumriken:

Att blizzard startar en worldwide server som resettar sig själv var 14 dag, och tar bort alla befintliga karaktärer, och rushen börjar igen. Då blir det riktigt spännande och ärligt, då ingen kan ärva ner grejer till nya karaktärer, alla får klara sig med det som hittas i spelet under dessa två veckor, och där kommer folk att kanske värdesätta items helt annorlunda, och det kommer att ligga ett mycket större värde i att nå högt på laddern, utan ärvda wp, utan ärvda items, endast genom ren skicklighet. Där kan det ligga ära i att även bli den 20 som når clvl 99, eller ingen kanske når clvl 99 ens…

vansinnig idé kanske, men dess mer jag tänker på den dess bättre blir det, och det är ett bra sätt att tillföra något nytt i spelet eller?

”If you aint part of the solution, you are a part of the problem… ”

plastdunk 4/10 -01

tillbaka till toppen…

Brasklappar och ställningstaganden

För att spinna vidare på laddernollningen som inträffade för nå’n vecka sen, igår då jag senast kollade sammanställningen var det ca 190 clvl 99 på softcoreladdern och 17 st. clvl 99 på Hardcoreladdern. Första brasklappen kommer här, laddern har helt tappat betydelsen, det enda en ladder kan vara bra för nu är att vara först, inte att vara högst, det minskar inte prestationen som bla. PE-bane gjorde, han leder fortfarande, eller igår kväll då jag kollade.

För att laddern ska fortsätta att ha betydelse nu så är det en nollning som gäller, fast det skapar ju powerlevling bara, så jag lägger in ytterligare en brasklapp, denna gång mot min första brasklapp.

Sist tog jag upp ”min” tanke, stark idéstöld av Mumriken, angående att skapa en egen server som bara är inriktad på laddern, spänningen skapas då av att alla karaktärer deletas (tas bort) vid reset, I.E man börjar om från noll på riktigt, utan extrema items eller någon höglevelkaraktär som kan hjälpa till med Waypoints, static field eller vad det nu kan vara. Ursprunget till denna idé kom från vårt forum, där det var något liknande under diskussion, så den som kom med idén ska ha creds, jag har glömt vem det var, men om du läser detta så tjoa till så kan jag lägga in ditt nick.

Vad kommer att hända då? i framtiden menar jag, kommer vi att hitta nya spelsätt inom Diablo? eller kommer vi sakta att lämna spelet, man kan ju bara fantisera om det. Vill man kan ju lämna nu och övergå till det nyaste spelet, såg ett väldigt spännande spel i min mailskörd, nämligen ”Cykel Manager” hur spännande låter inte det? jag spelar nog Diablo II ett tag till.

Hittade även en klan inom Quake genren, Old knights of Tyr , jag sökte medlemskap, och fick ett något motsägelsefullt svar. Kortfattat så var bakgrunden så att eftersom det är ett ålderskrav på 30 år, och eftersom i den åldern har man kanske mer ofta än i 20 årsåldern familj och dylikt, därför spelar dessa herrar på onsdagar. Så långt är allt ok eller hur? Sen konstrar det till sig, i mailet som jag fick till svar stog det bla att det var kö, sen för att de skulle lära känna personen i fråga så skulle man hänga i nå’n suspekt IRC channel, #plus30 på quakenet, då jävlar blir det moment 22!!

Alltså klanen som man söker in till spelar oftast på onsdagar, eftersom de vill hålla ihop sina äktenskap, har annat att göra de andra dagarna osv, de vill helt enkelt utnyttja sin tid effektivt, det vill jag också, så vilka av oss har tid eller lust att hänga i nån chatt och limma in sig i nå’n klan? Jag besökte IRC kanalen, och allt var som vanligt på IRC, en massa bootar och en massa som idlade, ingen sa nått. Hur ska man ”lära känna nå’n” då?

Med detta kommer jag in på lite grann vad jag började med och hela syftet med just denna krönika, nämligen ”återanvändning”. Återanvändning av idéer har funnits länge, det finns till och med ordspråk för det ”varför uppfinna hjulet igen”.
Inom Diablo II gäller återanvändningen alla våra bra items, då man skapar en ny karaktär kan man flytta runt items, eller leta nya items innan man startar en ny karaktär.
Inom spelvärlden som sådan spinner ju alla vidare på Återanvändningen, dvs en idé som funkar försöker man utnyttja och andra företag dra nytta av den öppnade porten, Doom kom, resten är historia.
Blizzard återanvänder sina idéer minst två gånger, StarCraft är väl undantaget som bekräftar regeln :)
Hur gör vi själva då? Som mitt kapitel om Quake klanen är en typisk återanvändning, eller kanske snarare iteration, dvs en upprepning. Men jag vill ha tillbaka den känslan som jag hade då Quake var installerad, och försöker därigenom upprepa/återanvända det material jag har.

Även vi människor är Återanvändare, eftersom vi är monogama, till största delen iallafall, förutom kanske en period i början på livet, då vi försöker utse den vi ska vara återanvända resten av livet. Jag menar alltså, vi återanvänder våra partners och försöker utveckla det, ibland går det inte, ibland går det, och ibland går det samtidigt.

för att avsluta, några citat eller saker som sägs ha sagts, vilket bevisar återanvändning eller påtalar risken med att försöka sia om framtiden.

Redan på 60 talet, när COBOL (ett programspråk för stordatorer) var ungt sa’s det att det var utdöende, i dagsläget, det är tvärtom, givetvis försöker alla komma ifrån det, men det går inte, eftersom de flesta verkligt tunga system är programmerade i just COBOL. (i princip hela bankvärlden, i princip alla stora databasapplikationer)

I närheten av det skulle ju alla stordatorer dö ut, då PC gjorde sitt fula ansikte känt i våra hem och på arbetsplatserna. Visst står det PC burkar lite här och där, men de är ingen ersättning, snarare ett komplement eller en anpassning.

I början på 80-talet sa en herre vid namn Bill Gates ”ingen kommer någonsin att behöva mer än 640k i RAM-minne” Oj, Oj, Vem sa det?!?

För några veckor sen sa TerrorGirl[TSA] att hon minsann skulle sluta, men enligt mina källor och mina egna observationer har så inte skett. Det kan vara svårt att bryta ett mönster, eller en vana.

Som man säger; ”If it aint broken, dont fix it”

plastdunk 12/10 -01

tillbaka till toppen…

Formar och formler

Vårt forum verkar ha besmittats med virus, det är en massa logiska och mattematiska problem som florerar där. Därför är jag här.

Då man ger sig på sådana saker så föds tanken hos mig, vad gör oss intresserade för olika saker, vad avgör våra fallenheter eller begåvningar? Personligen skulle jag vilja vara musikalisk, jag skulle vilja förstå mattematiska problem, det finns givetvis fler egenskaper jag önskar att jag hade. Kan man ha ett max antal begåvningar? måste jag i så fall välja bort några om jag skulle få en möjlighet att välja nya att lära mig? kan man älska sina barn lika mycket, eller minskar ens kärlek om man får flera att sprida den till?

Vilkens fel är det då att jag inte har dessa? är de genetiska? eller ska jag skylla allt på min mor och far? eller ska jag helt enkelt träna mig till dem nu? eller så är väl allt samhällets fel (om jag träffar samhället nångång ska jag nita han, han har gjort så mycket ont tydligen, och kommit undan med det).

Jag vet däremot vad som utvecklat de egenskaper och förmågor jag har och delvis har förvärvat, och det är böcker. Jag tänkte ge er lite boktips helt enkelt, dels därför att jag tycker just dessa är bra och dels för att alla läser för lite, helst ungdomar (väldigt generellt sagt, eller hur).

Först tänkte jag skicka med länkar och dylikt för varje författare, men efter att ha öppnat den första, som råkade vara Fantasyringen. Tyvärr en sida som tog flera år att ladda, ett exempel på hur fel det kan bli designmässigt, därför får ni använda en sökmotor och namnen, eller ännu hellre, printa ut sidan och gå till närmsta bibliotek.

Så här kommer några av mina favoritböcker, alt. författare, för alla jag rekommenderar har skrivit ett flertal böcker. Utan inbördes ordning eller rangordning:

Orson Scott Card, ”Den sjunde sonen”.

Denna historia utspelar sig i Amerikas förenta stater. Alvin, Den sjunde sonen till en sjunde son, befinner sig på resa västerut, som så många andra emigranter under 1800-talet. Alvin besitter krafter, som moder natur, eller delar av dess element motsätter sig. Omgivningen blir medveten om Alvins krafter eller gåvor, med varierande uppskattningsgrad.
Ingår i en serie, varav detta är första boken.

Herr Orson Scott Card har även skrivit en helt suverän bok som heter ”Enders Spel”. Jag tror att jag är alldeles ensam om att verkligen gilla denna bok. Den utspelar sig i vår framtid, jorden har blivit attackerad av hemska utomjordingar, och måste försvara sig. Problemet är att man måste förgöra moderplaneten och förgöra allt liv på denna. Hela resan dit skulle bli ett blodigt offer för att ta sig dit, och vilken person skulle kunna offra så många människoliv, tillsynes i onödan? givetvis ett oskyldigt barn som tror att allt är ett spel…

William Gibson, ”Count Zero”

Mannen som skapade Cyber-punken, boken som gav oss uttrycket ”Cyberspace”. Information är makt, Wintermute och multinationella företag har tagit över nästan allt. Count zero är en ”däck-cowboy” i slumvärlden, han vill ta sig upp och hur gör man det? jo genom att tränga sig in i databaser och andra informationshållande system. En av sex böcker som är helt fristående, ”Neuromancer”, ”Mona Lisa Overdrive”, ”Virtual Light” och ”Kuioro” osäker stavning på den sista, men jag rekommenderar bara alla om ni gillar den första ni läser.

Isaac Asimov, ”Stiftelsetriolgin”

Tänk om man hade denna bok oläst! Jag kommer ihåg med vilken förväntan jag läste den, och efterföljande och föregående alster av denna helt outstanding SF mästare. En liten gubbe kommer på ett sätt att förutspå människans och hennes samhälles framtid, med hjälp av en metod som fungerar på stora massor av olika psyken, hur dessa reagerar och vad de kommer att företa sig. Givetvis ser han sin tids undergång och efter det 50 000 år barbari och förfall av kulturen och tekniken. Han kan inte förhindra det, men förebygga genom att försätta en grupp omedvetna människor på en isolerad planet som sedan kommer att förkorta de 50 000 åren till endast 1000 …

Tyvärr anser jag denna bok håller första gången, jag har försökt att läsa den igen, men nu är den inte alls lika bra. Det vill säga, lågt andrahands värde! MEN ett utomordentligt stort värde i premiären.

Stephen Donaldson, ”Furst Nids förbannelse”

En klassiker, om den leprasjuke antihjälten Thomas Covenant, som besitter krafter som kan rädda en värld han inte känner och inte tror på, som han inte får tro på.
En sensation! en helt fantastisk trilogi, däremot kan man skippa den efterföljande som är fortsättning på den första, den suger. Det finns ännu en trilogi av denne herre, den tredje trilogin (?) heter ”spegelmästarna” och den suger också.
Douglas Adams, ”Liftarens guide till galaxen”

En humorklassiker, det är svårt att hitta riktigt roliga böcker, detta är nästan den roligaste. Den ger oss svaret på frågan om livet och universum och allting. Tyvärr kan jag inte beskriva den, men en utomjording vid namn Ford Prefekt har en del med historien att göra, han skriver nämligen boken ”En liftares Guide till galaxen” och har fastnat på jorden, som förövrigt går under några sidor in i boken.

Barry Sadler, ”Casca”

Vem dödade Jesus? En spännande serie i 14 delar tror jag. Tyvärr dog Barry Sadler för tidigt, jag hade gärna läst mer om Casca, mannen som inte kunde dö. Jesus sa till han på korset; – Du ska bli som du är, tills vi ses igen, romare.
Lättläst kiosklitteratur som ger en stunds underhållning.

John Irving, ”Hotel New Hampshire”

En klassiker även på film, då med Jody Foster i en av huvudrollerna. Den handlar om drömmar och förverkligandet av dessa. En något udda familjs liv och leverne.
En verkligt rolig bok, bra att ha emellan mastodontläsningarna av SF/F.

Joseph Heller, ”Moment 22”

Uttrycket har ni säkert hört, denna bok kommer det ifrån. En sanslös historia som utspelar sig i Medelhavet under ett krig.

Stephen King, ”DET”

Den bästa av hans något varierande utbud vad det gäller kvalitet. Ett rättesnöre då det gäller ren och skär skräck. Dåtid och nutid blandas, den enda bok som givit mig mardrömmar!

Judith Merkle Riley, ”En vision av ljus”

Första boken i en liten serie, utspelar sig på medeltiden. Huvudpersonen är en kvinna/flicka. Innehåller häxanklagelser och allt annat som den tiden givit oss.

Ayn Rand, ”Urkällan”

Denna bok handlar om drifter och om att leva utan att kompromissa. En unga arkitekts karriär och målmedvetenhet ställs emot en yrkeskårs åsikter och den stora massans manipulerade åsikter. Denna bok är nog skriven under stenåldern, på 40 eller 50-talet tror jag, men håller ännu tack varer sina mäktiga personbeskrivningar och miljöer, och givetvis handlingen.
(Liten varning, en rejäl tegelsten med relativt liten text, man läser inte ut denna på en natt)

Diana Gabaldon, ”Slända i bärnsten”

Går det att resa i tiden, vad skulle du göra om kunde det, stämmer några av myterna som lever kvar som sägner? Huvudpersonen i denna historia hamnar långt tillbaka i tiden i skottland och kan förhindra händelser som hon vet ska komma, går det?

Tom Clancy, ”Röd Storm”

En författare som iallafall jag tycker skriver väldigt trovärdigt, fast det är fiktion. Tyvärr är han Amerikan, och det kan bli lite jobbigt att läsa om deras förträfflighet och allt sånt i varje bok. Just denna handlar om hur det hade kunnat vara om tredjevärldskriget brutit ut för några år sen, spännande berättelse, fascinerande till och med.

Alistair MacLean, ”HMS Ulysses”

Konvojering under andra världskriget, en jagare och dess besättning, deras liv och öden.

Norman Mailer, ”Fjärran nätter”

Denna är annorlunda. Egypten, pyramider och balsamering för 3000 år sen.

Andy McNabb, ”Bravo två noll”

En brittisk specialstyrka landsätts under Desert Storm i Irak. En sann historia skriven av en av de överlevande.

Wilbur Smith, ”Flodguden” och ”Den sjunde handskriften”

Wilbur Smith skriver alltid bra, som vanligt utspelar sig hans historier mestadels på den Afrikanska kontinenten, så även denna gång, fast det skiljer ett gäng tusen år mellan de båda böckerna. Den handlar om jakten på en skatt som en Faraos skrivare gömde på ett utomordentligt sätt, men han har givit ledtrådar till var den kan hittas, men dessa är i rebusar och givetvis skrivna med hieroglyfer.

Kennet Ahl, ”Slutstationen”

En svensk författare som beskriver framtiden, vår nya världsordning och de stora multinationella företagen som styr den lilla människan. TV, droger och kastindelning är ett faktum, och även ett tvång.
En klart udda bok, läsvärd och den kommer med några nya visioner.

Tom Sharpe, ”Den högre skolan”

Engelsk humor då den är som bäst. Tom Sharpe har skrivit en hel del roliga böcker, ta nå’n av dem bara!!!

Dean Koontz, ”Draktårar”

Dean Koontz är att föredra framför Stephen King, iallafall i mitt tycke. Draktårar blandar övernaturliga fenomen med verklighetsbeskrivningar som får en att vilja sträckläsa.

Clive Cussler, ”Inkaguld”

Clive Cussler ger underhållning, action och spänning, brudar och vapen, riktiga skurkar och givetvis ett problem att lösa för hjältarna. Han har skrivit en mängd böcker, de allra flesta är över genomsnittet vad det gäller denna genre.

James Clavell, ”Shogun”

James som fastnade i Asien, denna första som jag läste av honom handlar om en holländsk lots som snokar reda på vägen till Japan, vilket Portugiserna inte gillade, efter som de hade Japan som sin provins. Japanerna å sin sida hade lite svårt att gilla någon av de smutsiga barbarerna.

David Morell, ”Nattens och Dimmans förbund”

David Morell skrev en bok som vart filmad, den hette ”First Blood” (eller hette den ”Rambo” jag är lite osäker nu… ), men han har även skrivit denna, en spännande bok, om agenter och lönnmord osv.

John Cleveland, ”Fanny Hill”

En ung flicka far till stan och blir prostituerad… ja, ja, ja, rena Pretty Woman, fast för 150 år sen, boken vart förbjuden pga. av sitt vågade innehåll, givetvis i England, vart annars. En bok som är kul att ha läst, då den räknas som en av de första vitt spridda pornografiska skönlitterära verken. Huruvida det är så pornografiskt kan ju diskuteras, men man ser var gränserna gick för hundra år sen vad det gäller pornografi.

Larry McMurty, ”Du känner nog inte mig”

En bok och historia som jag skrattar högt åt, min fru vaknar och ungarna grinar då jag ligger och tokskrattar mitt i natten. En fnoskig oljemiljonär, som är på väg utför, hans fnoskiga fru och deras sanslösa ungar. Tyvärr är denna bok filmad, med mindre lyckat resultat, så som det brukar bli. (den enda gången filmen har blivit bättre än boken är filmatiseringen av ”Dansar med vargar” som säger en hel del om den boken, då filmen var rena sömnpillret… )

Så, det var en kort uppräkning av några de böcker som format mig, jag är lite osäker på stavningar och en del titlar, men jag gjorde detta på jobbet och hade inte tillgång till bokhyllan. Så hittar ni nått fel behöver ni inte gå i taket för det, ta det bara som en liten fingervisning, om ni vill läsa nå’n bok och ännu inte läst dessa, eller kanske ni får ett författarnamn att fråga efter.

plastdunk 24/10 -10

tillbaka till toppen…

The red or the blue pill?

Avinstallera eller inte?
Sluta helt eller bara ta ett uppehåll?

Valen är många i dessa dagar, nu är ändå bara just nu, igår är historia, och morgondagen vet vi inget om. Jag ser framför mig spelare som lessnat rejält, några härdar ut med Hardcore-spel eller bara rena Itemfind-spel. Nya spelare tillkommer hela tiden och tur är väl det, för annars skulle detta vara en kritiskt tid för spelets existens.

Men börjar inte alla bli lite less på vissa grejor? Jag tänker då närmast på att schablonisera hela karaktärsutformningen. Hur jag menar?

Jo, varje en som skapar en ny karaktär, låt säga en Amazon som ska använda nå’n form av strängvapen, vad har han som väntar på nå’n mula eller på en befintlig karaktär… jo, en Buriza eller liknande! Man nöjer sig inte med mindre än det bästa, man kan nästa säga att om man inte har den blir man kallad n00b av nå’n.

Lite tråkigt tycker jag, men lösningen blir väl som i Diablo, det kommer snart, om det inte redan skett, att startas nya karaktärer som är Purists. Då använder man bara saker som man hittar i spelet, flyttar inga items mellan karaktärerna och tar givetvis inte emot nått av någon annan spelare.

Tyvärr är ju inte Diablo II balanserat för karaktärer med de absolut bästa föremålen, ännu mindre balanserat för team-play av högre karaktärer med de bästa föremålen. Inte undra på att Baalruns går på 20 sekunder, till och med kortare än ett samlag. Givetvis är det en del av spelet att leta föremål, men det är nog som att vara knarkare, det krävs värre och värre grejer för att få en rush. Vad händer senare med alla föremål? De dumpas på marknaden, och alla har dem.

Jag är ingen itemfinder, men tack vare att jag känner en del folk har det inte varit nått större problem att få grejor, jag har inga super-duper grejor som skulle få en itemfinder att göra ner sig i byxorna, men jag klarar mig. I PvM är det inga problem men i PvP är en helt annan sak, där är man mer beroende av items eftersom man troligen duellerar med folk som har bra items.

Ni vet liknelsen, om grannen helt plötsligt skulle börja att patrullera sin tomtgräns med en hagelbössa, vad skulle du göra då? Det hela trappas upp in absurdum.

Jag såg på min sorceress att hon bär en magisk ring, med 56 to mana 25 to life, det säger en del om mina karaktärer. Visst kan man få bättre, men det behövs egentligen inte, för jag klarar mig. Nu skriker väl vissa rätt ut – Varför inte göra henne så bra som möjligt?
Jovars, Insh Allah, jag har ingen brådska, men spelar man i partyn så har man sin roll klar. Tyvärr behövs inte team-play mer eftersom i princip alla karaktärer klarar sig själv, om man inte startar en ny då förståss men då kommer ju nedärvningen av föremål in och så har vi moment 22 igen.

Jag önskar att Diablo II ändå hade tydligare Rollfördelningar i Team-play. Se bara på Return to Wolfenstein Castle där alla karaktärer behövs för att lyckas uppnå målet! Det går ju inte att fixa nu, och det kanske inte ens är önskvärt men visst hade det varit kul. Skulle man klara Baal så måste partyt innehålla alla karaktärer, där varje karaktär bidrar med en avgörande unik egenskap.

Rollspel (light) är utdöda som singelplayer variant? I dessa bredbandets tider, varför inte rikta in sig på team-play då spel över internet är så stort och då kan man ju göra mer anpassade spel till oss som verkligen tycker om att spela i team. En del spelare tar egna initiativ till Team-lösningar, någon (har glömt bort URL och namn) startade en sida där man kunde anmäla sig för en slags Team-matcher. Varje lag började i varsin ända av t ex Cloister och sen rumlade de runt på området mellan ”baserna” som tydligen skulle vara fredade platser där man kunde slänga ut pots och dylikt. Undras hur det gick… som tur är Diablo II flexibelt tack vare sin brist på inriktning, dvs. man kan spela lite som man vill, man ”måste” ingenting…

Eller…

plastdunk 12/11 -01

tillbaka till toppen…

Kände Per Billy?

Ni vet, Per Gessle, kände han Billy, som skrev söndrigt som fan? Man undrar ju lite ibland vad alla låtskrivare får sin inspiration ifrån. Jag vet bara varifrån min transpiration kommer ifrån.

Genom denna inledning kommer vi då in på dagens ämne, nämligen den hemska företeelsen med piratkopiering av CD-skivor, och därigenom spelkopieringen.

Wolfenstein 2 (Return To Castle Wolfenstein) kommer ut idag, i Australien, om några dagar i USA, och den tredje December här i Europa. Jag har kört multiplayer-testet, och tänker köpa spelet. Deras demo har fyllt sitt syfte gentemot mig, jag kommer att inhandla spelet, till det fatala priset av 495 spänn!!!

Alternativet, jag har redan tillgång till en messageboard eller goda kontakter på nå’n suspekt IRC-chat där jag kan få en bra FTP server att tanka från, eller att jag redan har ett konto på en sådan. Ytterligare en väg är att ta telefonen och ringa runt till polarna, och be den som har en kopia öppna sin FTP på datorn och så tankar jag ner den på det sättet.

Ni som inte gjort på detta sätt, tror förståss att det är bara att köra då, men icke då. Ska man vara olaglig ska man ha tid över, samt kunna lite, inte mycket, men lite iallafall. Då du tankat hem spelet, packat upp det (troligen måste du tanka hem win-rar med tillhörande crack/key-gen om du inte har det) och tittar på vad du fått hem så ser du troligen att det är två filer, en .bin fil och en Cue fil. Bin filen är hela CD:n medans Cue filen är en körfil som du använder till ditt brännarprogram. Givetvis har alla brännarprogram olika format på sina Cue filer och heter givetvis annorlunda, dv.s inte alla heter .cue. Har du då inget brännarprogram måste du vara ännu mer olaglig, dvs. tanka hem, och räcker det med ett? Nope, troligen minst tre st. måste du nog ha för att vara olaglig. Nero, CDR-Win Easy CD Creator krävs, troligen Win on CD för några varianter. Sen då? Är du färdig med olagligheterna? No, no, no, givetvis så måste du ha en Crack eller en key-generator, för att kunna bränna fortare än ”en-gånger hastigheten”. Förhoppningsvis lyckas du med alla tankningar och cracks/key-generators.

Sen är det bara att köra igång bränningen av din olagliga skiva, förhoppningsvis lyckas det på första gången, hur många lagbrott har du då gjort dig skyldig till? Hur lång tid har det tagit?

Det jag vet, eller tror mig veta, är att du skaffat dig en massa problem :) Se bara till Diablo II och expansionen LOD, du kan bara spela singleplayer och LAN/openbattle.net, man missar det stora, nämligen Battle.net closed Realms. Många spel har nu nån form av skydd, antingen CD-nyckel eller registrering på nått övrigt sätt som utestänger piratkopierarna från det göttaste. Det finns nog lösningar för att sno folks CD-keys, men absolut inte lika utbrett som själva kopieringen. Problem nr 2 är ju då alla patchar som kommer, då krävs det en ny game.exe fil troligen.

Då spelen är så dyra som de nu är, så kommer nog kopieringen att fortsätta. Men misströsten icke, ety jag haver lösningen!

Tekniken finns, halleluja!!! Alla spelföretag (helst tillverkarna själva) borde givetvis ha samma lösning som Blizzard, alternativt kombinerat med månadskostnad för att få tillgång till internetspel. Vi användare tankar där hem spelet direkt från en server, och får en unik kod som måste aktiveras över internet, vips så har vi trollat bort runt 50% av priset, dvs. ett spel kostar då nytt runt 250 spänn. Det kostar då att PAN och andra grossister får klappa igen, eller drastiskt ändra inriktning (de kan ju börja hyra ut webplatser på sina servrar ;) ) Vår önskan är ju att få så billiga spel som möjligt och spelutvecklarnas mål är att få in så mycket deg som möjligt. De ska täcka sina kostnader för utveckling och därigenom fortsätta att kunna ge oss de spel vi vill ha, och därför köper.

Det finns nog väldigt få som egentligen tycker att man inte ska betala för det man använder, som någon annan betalat lön till en massa folk för att utveckla. Hur skulle man känna sig om nå’n kom och länsade lönekontot den 25:e, skulle det vara ok bara för att nå’n kom på hur det gick att göra över internet?

Så en liten tanke att tänka medans ni leker Neuromancer, tänk på att Wintermute ser er… Stötta de som förtjänar det! Allting kan bli bättre, men givetvis ska vi inte bara betala fullpris som vi anser vara ett överpris, motparten måste också utvecklas och effektivisera sina strukturer och organisationer.

Länge leve William Gibson…

plastdunk 21/11 -01

tillbaka till toppen…

Troende eller kättare

Vårt eget lilla samhälle i cyberrymden, sk. community, växer det eller är det statiskt? eller ännu värre, krymper det?

Personligen är jag imponerad av vårt forum där många säger sin åsikt, oavsett om det är Diablo II-relaterat eller inte. Enligt veckans fråga så har 11% av de röstande slutat spela Diablo II, men besöker ändå denna site, tydligen, hur skulle de annars kunna rösta? I och för sig kommer nog procentsiffran att ändras med det att dagarna går.

Ett annat sätt att se att folk känner någon form av solidaritet med communietyn är som t. ex. Peter (Destinymaiden) gjorde, han frågade på vårt forum om någon ville ha hans bra items, bla sex st. Stone of Jordan. Shinee tog emot hans items och vi ska i inom en relativt snar framtid fördela ut dessa items, troligen genom en tävling eller kanske bara en enkel lottning.

Men visst är det kul då ett forum fungerar så? Det skapar ett levande forum. Ytterligare ett exempel är Annas (Terrorgirl[TSA]) meddelande om att hon skulle gifta sig, samt en anekdot om hennes frisör-tortyr tack vare detta stora ögonblick.

Givetvis finns det som i vanliga livet, folk som man inte har samma åsikter som. En som försvunnit helt är STARCHILD[SODAT], han fanns under de första åren, men har nu helt försvunnit. Jag brukar fundera mycket över vad som hänt med olika människor som jag haft någon form av relation till, vad gör de nu osv. Så STARCHILD, vart är du? Nyligen avtroppade personligheter.. dit tror jag vi måste lägga Swe_lady. Hon verkar helt ha försvunnit, sist jag hörde nått av henne körde hon tuffa java-spel som typ backgammon över nån onlinetjänst.
Olika åsikter som vi lyckligtvis har, skapar dynamik och framtvingar diskussioner med mer eller mindre bra argument. Då kan det vara lämpligt att, hur konstigt det än låter, tacka bl a. Vokial och IRAFNLFARC. Jag säger inte att de har fel eller nått, tvärtom, men deras åsikter har skapat trådar av inlägg där folk har engagerat sig.

Två herrar som också tydligt lämnar sina spår, likt hobers små fotavtryck efter deras krullhåriga fötter i gamleskogens mossbeklädda marksluttningar är, Zeb och Noble_Paladin. De ger distinkta svar på tal, ibland obstinata, men alltid läsvärda.

Det verkar även tillkomma nya. Noterat är att Kalle Anka, Ghwarnhil, Nacrim bland många andra har dykt upp på vårt forum. Vi får se vad de gör sig kända som, jag ser med tillförsikt mot framtiden.

Jag har besökt en del andra forum, men aldrig sett samma ”känsla” i något. Det kan bero på att jag inte givit det den tid de förtjänar. Alla forum verkar iallafall ha ”sina” regulars, dvs. folk som besöker forumet regelbundet och tydligen fyller forumet ett socialfunktion. Jag sitter ofta och hoppas på att det ska finnas nya inlägg, då jag checkar-in flera gånger om dagen. Det vore kul att höra hur nya besökare känner sig mottagna, jag tror inte det är svårt att komma in i vår gemenskap, eller vad tror ni?

Sen gjorde jag något som jag sällan gjort, nämligen köpte PC-Gamer, det var en fullversion av ett spel med. I vilket fall, på insändarspalterna läste jag ett inlägg från en kille som var så glad att hans tjej lirade Diablo II, men tackvare vårt forum vet jag att PC-Gamers ”red”-skribent hade fel då han svarade att de inte växer på träd. De finns, men trädet är kanske litet. Vi som besöker denna site vet ju att det finns en hel del tjejer som lirar, eller hur? Jag orkar inte räkna upp alla, och kanske fler än Swe_lady har slutat, vad vi vet är att Tantvass, Terrorgirl och lejoninnan fortfarande finns därute och förgyller battle.net.

Forumet lever, prisa forumet. Forumet som kunskapsbank är ju unikt, där kan man ställa frågor, ha sina funderingar, både vad det gäller Diablo II och den stora frågan, ”om livet, universum och allting”. Det man vet med säkerhet är att väldigt få inlägg passerar obesvarade, sen att det inte alltid är de svar man förtjänar är ju en annan sak.

plastdunk 26/11 -01

tillbaka till toppen…

Adventskalender!

Jag vaknade upp, kände en fruktansvärd huvudvärk. Jag kände lätta regndroppar träffa min kind medans jag låg kvar i fosterställning, nu vore det bra att ha ett paraply tänkte jag. Det gick en stund innan jag klarade av att resa mig upp på fötterna, hur länge vet jag inte. Runt om mig var det ett öppet landskap med gräsbevuxen mark, ett frodigt landskap såg det ut som, några träd stod utspridda och en del stenar stack upp sitt gråa anlete genom den kraftiga grönskan som gräset gav.

Jag hörde ljud, skrammel och röster genom min huvudvärk. Jag försökte massera mina tinningar och kände en impuls passera som en laserstråle genom min pulserande misshandlade hjärnsubstans, jag raglade sakta iväg mot oväsendet.

Det första jag såg av ljudkällan var en slags träpallisad, det stod några tält utspridda utanför, det kanske var Afghaner på flykt, hålögda människor stirrade på mig ut från sina sjaskiga tält. Jag hittade en öppning i pallisaden och trevade mig in, till höger stod en dam vid sin eld, hon hade en massa pinnar stående bakom sig, det såg ut som hon försökte nasa träpinnar, ”vem fan vill köpa sånt” tänkte jag, pinnar finns det ju i skogen. Mitt i byn brann det en stor fin eld, på vägen fram mot elden stirrade en kvinna misstänksamt på mig, jag passerade henne, hon la krokben på mig! och skrattade rått.

Då jag låg där på den söndertrampade marken tittade jag omkring, ur grodperspektiv, och såg att kvinnan som fällt mig och nu skrattade och frustade rått inte hade några underkläder på sig. Nu undrade jag verkligen vart jag hamnat, byn var pyntad för jul så jag till slut. Det stod ett tomt tält till höger om elden, jag kröp på alla fyra in dit, där var det en halmbädd, något rutten och stinkande, full av löss och annan ohyra. Jag la mig ner, sjönk ner i en halvmedveten dvala, medans jag låg där hörde jag historier om människor som passerat igenom där, tydligen, om man kom hit så måste man utföra något för att nå ett större mål, att träffa någon längre fram, vem kan det vara i en julpyntad by, tänkte jag i mitt yra tillstånd.

Jag vaknade upp, eller vart fullt medveten senare på dagen, tror jag, det hade blivit skymning, jag visste inte hur lång tid som passerat. I mitt minne fanns nu historier som jag hört under min vila, om en kyrkogård, om en kvinna som fanns i en källare, om många saker som tydligen måste utföras. Jag hade fullt i huvudet, jag ”kom ihåg” olika namn, men visste inte hur jag skulle använda den information jag nu fått.

Jag klev upp från bädden, kände att huvudvärken givit med sig. Byn såg annorlunda ut nu, jag såg en smed, elden brann fortfarande i ett hörn som bildades av pallisaden låg en hög med ruttnande öron, bredvid elden stod en kille som tydligen hette Lurk! och tiggde grejer, en annan som hette Duriella, en tjej med en lång pinne stod och skröt om vilka fina grejor hon hade. Nu undrade jag verkligen vart jag var, fanns det ett syfte med detta?

Jag gick till den brinnande brasan, där stod det en gubbe i klänning som sålde glögg, jag köpte glögg och en pepparkaka och undrade vad i hela världen jag skulle ta mig för….

plastdunk 30/11 -01

tillbaka till toppen…

Julbrevet från plastdunk

Så här i jultider blir de flesta av oss ganska snälla, se bara på shinee, den gamle lufsen har redan dragit på sig lösskägget, luvan och latextomtedräkten. Ganska justa priser måste jag säga, som shineetomten ska lotta ut.

Jag är besviken på mig själv över att jag inte hunnit skriva fortsättningen på julkalendern, men jag ska försöka få till en julavslutning med julstämning och allt. Det är kul att skriva, synd att det tar sån tid bara. Ännu roligare blir det om vågar skriva på skrivihop.nu … där är de inte lika överseende med mina sär skrivningar :) inte ens stavfel överser de med. Jag tror inte de kommer att få några julklappar minsann.

Sen, vart har roboth tagit vägen så här i jultider? jag hörde ett rykte om att han hade kapat ett radiostyrt flygplan och skulle krascha det i Norsteds (förlaget som ger ut Sagan om Ringen). Han hade fyllt planet med svensk-engelska ordlistor.

Dectcap vår nye medarbetare (höhöhö han får ingen lön och inga julklappar precis som oss andra), undras vad han gör då? jag ser spåren efter alla admins, även Lurk! fast det börjar tunnas ut.

Jag har testat HC ytterligare en gång, summonern tog min sorc vid clvl 8, jag kanske jäktade lite… eller? Efter jag skrattat rått åt eländet, (ehhh, asså brorsan var med, med sin clvl 30 bowazon) då gjorde det inte så mycket med min lilla HC char. Jag startade en ny och tog det lite lugnare, clvl 9 och Cain räddad. Men visst är det roligare på ett sätt då man börjar utan föremål som kan flytta runt till sina chars? Svårare, men faktiskt ganska roligt. Sen att akt 1 och 2 är tråkigt, det är ju en annan sak.

Nu är bara frågan hur man ska överleva julen, jullunch hemma hos Andariel (svärmor) med en massa Fetisher rännandes runt benen, samtidigt som de skriker ”Julklappar!”, en Baal (lillebror) som står i ett hörn och vinglar framöver annandagen. Han har nog med sig sin ”sidekick” Nader, hon är läskig… fast iofs. med tillräckligt mycket ”läsk” som man läskar sig med så blir hon nog inte så läskig. Närå hon är rar… Sen då julen är över får man väl damma ur plånbocken, klippa köpkortet och leva på destillerat vatten och sårskorpor. Har man tur har man fått en egenhändigt ritad teckning av Fetisherna.

På det så kommer nyåret, ajajajaj mat och ”potions” hur ska detta gå? Med lite tur så får man jobba extra också. Typiskt då man börjat spela igen. ”vad är väl en bal på slottet…..” Hela denna tid tillbringas med Carola det gamla skåpet som vrålar ut sin kärlek över julen i sina fanatiska framförande av ”O helga natt” och ”Stilla Natt”, gode god, bespara mig!!! varför gjorde inte AC/DC eller nå’n annan råfräck grupp några julsånger?

I alla fall, jag vill bara önska er en God jul…

plastdunk 17/12 -02

tillbaka till toppen…

Upplösningen… på plastdunks julbrev

Harrohath verkar tråkig… Lixåm ingen partystämning här, tänker jag. Jag sitter på trappan utanför den sociala institutionen som Malah driver, hon har en täckmantel att hon nasar kläder och fruktiga läskedrycker från ett hushåll. Men kan man den hemliga koden, vilket jag såklart kan, så kan man få se Harrogaths nattliv.

Staden eller byn är faktiskt ganska läskig nattetid, horder av hungriga afghaner löper amok i gränderna och man får kämpa med pensionärerna på happyhour. Det finns inte så mycket att göra för pensionärerna sen Nilhatac-gubben, ordförande i kommunalfullmäktige, ställde frågan om en dräglig ålderdom på sin spets och gjorde ättestupan olaglig. Senast i går hjälpte jag till att tippa några åldringar över stupet dock, vi här i staden fick höra att medelåldern nu stigit till 28 för de som besöker Harrogath, och så kunde vi fan inte ha det. Så nu åker alla över 40 över klippkanten strax utanför byn.

Vi slängde även ner en kille vi haffade i utkanterna av Lut Gholein, han bedrev ett terroristträningsläger i öknen. Lyckligtvis var det inte många som sökte sig dit. Han svammlade om.. ja, vi har inte lyckas uttyda vad det rörde sig om ens, men vi tog det säkra för det osäkra och slängde honom, gråtandes och skrikandes ut förbannelser över allt och alla, över kanten. Nått om att IRANFLFARC skulle skända våra gravar… ja, ja, vi har inga gravar ännu.

Iofs, vi träffade på ett äldre par som sprang igenom här, de var klart över 35 iaf, Shinee och TantVass. Vi tog deras id-kort och ringde Televerket för att höra hur länge de betalat sina telefonräkningar själva, sen söp vi oss stupfulla och försökte lista ut hur det nu skulle hjälpa oss. Shinee och TantVass var smarta de söp sig fulla direkt och somnade, då slappnade vi av och söp oss medvetslösa. De kom givetvis undan genom att eftersom de somnade först så vaknade de först också… vi vaknade flera timmar för sent, då hade de två redan dragit för längesedan. Ibland hör vi yra vrål utifrån vildmarken mitt i natten, det låter som Shinee skriker nått om ”..äntligen, den super unika…” vi vågar oss inte ut nu. TantVass röst hörs åxå ibland komma inblåsandes med den kalla nordanvinden; ”vaaaaart äääär jaaaag…” Hon är som en Siren, som försöker locka oss in i fördärv och annat otyg, hon är säkert kristen eller nå’tt…

Jag började alltså själv i detta äventyr, som ska leda mig fram till julafton, nu är det inte bara jag längre. Andariel och Cain hoppade med mig tidigt, vi har partajat och röjt oss igenom hela skiten. Nattlivet har varierat må jag säga. Vi hade Roboth med oss i Akt 3, men han skulle gå på bio eller nått, och vi hörde hur han korkade upp flaskor för att sedan vingla iväg utefter bryggorna där, skriandes efter nå’n Susanné som han skulle spöa skiten ur. Det hela avslutades med ett rejält plask och en rap som fick hela byn att darra. Gheed var med där åxå, han föll död ner på den steniga marken, hans känsliga luktorgan tålde inte den kvalmiga stanken som spreds sig efter Roboths rap. Roboth har vi inte sett till sedan dess. Men nu har vi hört rykten i Harrogath att då tidningen Expressen skulle börja säljas där, då vart de lokala tidningspojkarna antastade av en stor skäggig-lufs som skrek att han inte var Roboth utan Beorn och minsann inte tänkte tillåta att Expressen skulle besudla hans domäner.

Andariel är bra att ha med sig, hon kan bära många backar bira, och Duriel, han hade jag nästan glömt, men han är dum som ett spån. Vi har han bara med för att han är sjujävlig på att öppna flaskor med sina klor, sen sitter han och tjurar i ett hörn mest hela tiden.

Lurk! brukar gå efter oss och plocka upp det som blir över, föremål, gamla biobiljetter och tuggummin och sånt. Jag tror även att han tradar jultidningar med en snubbe heter doktor Alban.

Se’n har vi tre maffiga killar som kallar sig ”de tre rövlingarna” vi hittade dem på ett ställe som heter Arreat Summit, det är nå’n slags förort. Det hade invandrat en massa mafioso och gjutit in dem i betong på det lokala torget, som skrämselpropaganda mot dem de tog ut beskyddaravgift av. Där hittade vi ett användnings område till för dumhuvvet Duriel, han öppnade deras betongskal som ingenting med sina klor. Och fan va de tre snubbarna vart glada asså!!!

Så byn Harrogath e ganska överfull nu, men som tur är börjar julpartyt snart, vi ska ner till en kille som heter Baal. Jag vet, det låter taget, men vaffan gör vi? Drickat e slut, alla kvinnor har utnyttjat mig, jag orkar inte mer.

Det ryktas om att det finns parallella universa, att det finns nått som heter US-East där en parant gammal dam som heter Poisson finns, men vi tvivlar, hur skulle det se ut? Jag menar med parallella universa, finns det flera av oss? och varför finns inte Poisson här i så fall? Men vi kom överens om det finns bara en värld och den är sekventiell. Iofs kanske platt på sina ställen, men med ett juste grafikkort kan man välja ”perspective” och lura sig själv till vantro och trivas med det.

Jag höll på att glömma förresten, förra veckan, när vi skulle fira lucia, då dråsade det in ett stort följe här. Fulla och anskrämliga, med en juste brud i spetsen, och då menar jag brud. Det var Fröken Död som skulle bli Fru Död. Eftersom hon behöll efternamnet så spelade vi en trudelutt ur ”Den sista färden” för henne. Inavel är ok, vissa grejer ska man hålla inom familjen. Iallafall, Fru Döds följe var nått pack, de mumlande och dreglade en massa. Vi tror de var en MC-klubb, iofs. utan motorcyklar, som kallade sig TSA – The Swedish Allians. De var i första hand ute efter en kyrka, gärna med tillhörande präst så att de kunde sluta festa, för halva gänget skulle iväg hem eller vad de sa. De försvann då vi hänvisade dem till Anya och jag tror att Anya lyckades bli av med dem snabbt. Nå’n Pindleskin skickade tackkort för den goda middagen två dagar senare iaf.

Nå, jag kan berätta det sista nå’n dag, nu ska vi till den lokale smeden och köpa latexgrejor och glidmedel. Sen bär det av till julmiddag hos den där Baal.

hälsningar, eder allas jultomtewannabe;

plastdunk 21/12 -01

tillbaka till toppen…

God Fortsättning…

Som vanligt är denna site uppe, som vanligt är servern nere, men då den är uppe, då jädrar är vi med till 100%!

Julen har just passerat, alla har pulat sin säck full med julemat och tömt tomtens säck. Barn har suttit tindrande med tefatsstora ögon. Barn har darratt av rädsla för den något otäcke gubbe som kommer inramlandes med kläder som inte passar riktigt, ett ansikte som är gjort i plast eller snartlikt material. tomten skrämmer de flesta små fetisher. Eller hur var det nu igen? var det tomten eller var det Gandalf grå som kom till oss denna julen?

Det som hänt har hänt, warcraftiii.nu tynar bort, men är inte bortglömd, helst inte nu då jag läser på warcraftiii.net, (det går givetvis lika bra med selleri) att beta-signup ska ske den 7:e januari, under 24 timmar får boende i USA och Canada testa sin lycka. Blizzard gör det igen :) Synd att inte Untamed stod ut längre eller hade motivation och engagemang så att det räckte bara lite till… Vart tog hans kompanjoner vägen?

Diablo II lever vidare iallafall. Till och med jag har börjat spela HC, och jag är klart besviken. Inte på HC spelet som sådant, men många har påpekat att de verkligen spelar HC, och att det är det enda sättet att ”gäjma” nu, tyvärr stämmer det inte helt, för jag är nästan helt själv i chatten eller chattarna… /sweden-1 -#. SC verkar gälla fortfarande.

Hoppas ni alla får ett gott slut på detta år! vi går nu in på Diablo II’s tredje kalenderår…

plastdunk 28/12 -01

tillbaka till toppen…

Diablo 3 slår världsrekord!

boxarUnder veckans kvartalskonferens avslöjade Mike Morhaime att Diablo 3 är Blizzards mest förbeställda spel genom tiderna. Även om inga exakta siffror återgavs har Diablo 3 goda chanser att bli deras mest framgångsrika PC-titel någonsin.

Spelet förväntas dessutom att sälja mer än 5 miljoner exemplar under det första året efter publiceringen, som en analytiker nyligen förutspådde.

Även Gamespot.com rapporter att Diablo 3 placerat sig överst på Amazons lista över de mest förbeställda spelen genom tiderna. Och som om det inte vore nog toppar Diablo 3 även listan över de 100 hetaste produkterna på prisjakt.nu.

Den stora frågan är om Diablo 3 kommer att hålla lika länge som Diablo 2?

Plastdunks krönikor 2002

2002-01-15 Respect…
2002-01-19 En vis man sa en gång
2002-02-17 Condition critical…
2002-03-12 Is open
2002-03-24 Att vilja vara någon
2002-04-13 Dropps, bra eller dåligt?
2002-06-02 Die Mauer
2002-06-19 Skulder och sjömän
2002-10-19 Rapport från förorten
2002-10-21 Utveckling är inte gratis
2002-10-28 Fy fabian, sa Pippi Långstrump
2002-11-01 Förväntan, det är det vi lever för
2002-11-07 Sanning och konvalesens
2002-12-31 Nyårskrönikan

Respect…

Respekt är något man förtjänar, eller hur?

Många tycker att man ska ha respekt om man kör HC, och endast HC. Givetvis berättigar inte bara det faktum att man kör HC respekt utan det krävs lite mer än bara det. Vissa hävdar, bl a jag, att man tappar den lilla respekt man eventuellt kan ha haft om man roar sig med att PK:a folk (player killer) på HC. Iofs. berättigar det till att man förtjänar lite respekt om man ger sig på karaktärer av char-level som motsvaras eller helst överstiger ens egna, men hur ofta sker det? Givetvis är den som är ute efter att PK:a en lowlevelchar endast en lowlife-manwhore, som behöver lite manwhoreslapping för att fatta. Som Waterboy sa i filmen, ”open up a can of Whop-ass”.

I SC är det bara patetiskt att försöka PK:a tackvare att det inte finns någon vinst att göra alls, bara logga på igen för den clvl 9 char de eventuellt lyckas döda.

Respekt har sina ramar där det kan vinnas eller återfås alltså.

Kan då en singleplayer vinna respekt?
Ja hävdar jag, givetvis kan en spelare som endast spelar open/singleplayer vinna respekt. Vill ni ha ett exempel har jag givetvis det, förberedd som jag är. Det finns en herre som frekventerar vårt forum och som genom sin gedigna kunskap har fått sin välförtjänta respekt, nämligen LoRD Fox. Givetvis finns det folk som spelar closed-chars som kan mycket oxå, men bragd-respekt-medaljen tilldelas LoRD Fox. Tveklöst.

Det är svårt att rabbla upp alla andra som kan en massa om allt som verkligen förtjänar respekt, med risk för att glömma någon och på det sättet ofrivilligt göra så att jag förringar någon eller att någon ska känna sig förbigången så nämner jag ingen mer, jo en ska jag faktiskt nämna :) som en blixt från klar himmel… IRAFNLFARC. Jag vet ingen som jobbar så hårt för att vända opinionen mot sig själv. Med hans extrema åsikter och fruktlösa fanatiska inlägg åtnjuter han forumets fullständiga känsla av smutsigt oförnuft och fullt utvecklat vansinne i sin bästa anarkistiska stil förnedrar han sig själv, eller oss, det känns osäkert ibland. Men säga vad man vill, han tar ställning och argumenterar för sina åsikter, mer eller mindre framgångsrikt eller förståeligt. Ändock, ibland bryter solskenet igenom den blygråa molnkaskaden som döljer hans rätta jag och fram kommer det vettiga åsikter och tips, fast de är sällsynta så finns de där, om man letar och tar saker och ting som de verkligen är. IRAFNLFARC får vill-inte-vara-men-kan-inte-hålla-mig-ibland priset.

Stå på er go’vänner, nya utmaningar väntar. Vår egen Elrond, dvs. shinee drar just nu igång en ny vinna-grejer tävling. Tyvärr tyder det på att någon eller några har lagt ner spelet. Några, som säkert förtjänar respekt i det tysta, vinner nu ännu mer respekt genom att vilja dela med sig av sina items som de slitit och tradat till sig under all den tid de spelat, för att kanske glädja de som inte haft tid eller tur i sina spel, eller de som just börjat.

ha det…

plastdunk 15/1 -02

tillbaka till toppen…

En vis man sa en gång…

nånting som jag inte uppfattade, eftersom jag troligen inte var på samma plats eller i samma tidsera som han. Givetvis kan det ha varit en hon också, vilket som, jag uppfattade inte.
See no evil, hear no evil, say no evil.

Jag har under senaste dygnen reflekterat över en hel del saker, t ex. just nu slås jag av tanken – Melodifestivalen, visst känns det hemskt att skicka någon som inte är bra? Såg ett gäng brandmän, fem flickor som gjorde en massa tjafs… de kanske sjöng oxå, sen nå’n latinolover. Oj, Oj. Kanske Roboth är nöjd, han verkar köpa vad skit som helst ;)

Alternativet på jobbet heter TV4, dvs. vid denna tid då detta skrivs Bingolotto, veckans TV-behållning blev Kim Wilde, en härlig blondin från det sköna 80-talet, iofs. slutet på 70-talet, men det köper vi väl.

Då glider vi väl in på veckans stora sorg, Eddie Meduza har avlidit, som för alla rockers blev spriten en allt för tungt lass för han att dra, som för så många andra riktiga rockers. Hur många är vi inte som diggat Eddie under vår uppväxt? Har man en gång trallat med i ”punkdjävlar” så sitter den där, för alltid. Vem känner inte till Börje Lundin, i ”rattens riddare”, eller ”Volvo” låten där Eddie blir ifrån åkt i sin Chevrolet av en gammal risig Volvo. Man kan tänka att Kazaa-programmet snurrar på många burkar runt om i Sverige. Eddie ska ha en stor eloge för sitt engagemang inom musiken, och han har bevisat att om bara man vill så kan man. Sen att en del av hans låtar kanske inte är så rumsrena, det kanske är det som gör att killar i 14-15 års åldern attraheras av hans texter. Min favorit heter förövrigt ”Willie”.

Roboths idol är ju som vi alla redan vet, den smördrypande slagdängan Sarah Brightman, men som han säger, nåt om nå’n ”begränsning som gör oss unika som människor”.. Den gubben är djup ibland, jag fattar sällan vad han menar, men som jag sagt om han; ”smidig som en bandvagn”.

Fler som kan räknas i den kategorin är ju siten Gamerinside, med räven Sudden i spetsen. Kategorin heter alltså ”smidig som en bandvagn”, de skriver på sin site att den kommer upp efter årsskiftet, eller det kanske stod så förut, sen läste jag nåt om före Releasen av Warcraft III, där fick de till det ”vilket iofs. inte är så svårt”, men siten skulle vara värd att vänta på, så länge som jag väntat nu så förväntar jag mig Virtual Realety-navigering…

Jag kikade in på Pay-pal siten DiabloII.Net och läste Garulfs Corner, för så mycket annat verkar inte ha hänt där, ”tip of the day” har typ blivit ”tip of the week” eller nå’t. Man ska städa framför egen dörr innan man kastar skit eller nå’t, tack vare shinee och, det måste vara fler inblandade som givit honom alla grejer som han lottar ut i vild förtvivlan, det är väl nytt och innovativt på vår site. Men annars lever väl vi fansites nu mer på våra forum, oavsett vad vi heter. Det måste ju vara tidens gång som sätter sina spår, att det inte kommer ut mer nyheter. Givetvis kommer ju Gamerinside bli mer lika Gamingeye, det är endast deras Diablo II avdelningar jag sett, eller jag har ju inte sett den nya Gamerinside avdelningen utan faller tillbax på den gamla.
Med Diabloii.nets finansiella kris kom lösningen med pay-palinbetalningar från fans. Det är väl i och för sig helt ok, men det ger skrämmande tecken för framtiden. Då en site varit uppe ett tag, som deras t ex. så växer megabyten till sig, och blir man riktigt känd så vill ju många besöka siten, då ökar kraven på service, underhåll, utrymme och bandbredd. Är vi någonsin beredda att betala för det vi besöker på internet? Jag tror det blir svårt, men vi lever ju på välvilja, i alla fall vi, och till viss del ni som tar del av vårt ideella arbeta med denna site.

Tycker ni föresten av vi webmasters är samspelta? Jag och roboth gnabbas lite, shinee säger inte mycket men gör en massa kuliga grejer, lurk och dectgap kan räkna ut hur många sekunder man tjänar om man har vaster-run och hur länge staminan räcker om man tokspringer med max stamina-heal, det kan de räkna ut i hövvet. Jag tror de herrarna kommer att bli de första som får sin lön i SoJ’s, de hoppar över Euron och inför en valuta som passar deras plånbok. Vi kompletterar varandra ganska väl tycker jag, så väl att vi diskuterar sinsemellan i vårt forum så att det kan bli helgröna strängar, inte så snyggt, men kul, vi har olika åsikter i det mesta, utom att siten ska leva vidare ett tag till.

Så nu är det dax att lägga ner detta… City-släckers gick vidare!!! Heja Sarah Brightman, det kan inte vara sämre, nu är gränsen nådd, TV/melodifestivalen har skitit i det blå skåpet.

plastdunk 19/1 -02

tillbaka till toppen…

Condition Critical…

Jag installerade spelet med ganska stor skepsis, eftersom jag aldrig var någon vän av Warcraft II, kunde detta verkligen bli bättre? Det var en snygg första bild som mötte en, sen valde man multiplayer där eftersom det inte finns nå’tt annat att välja, nästa steg är att välja spelsort, Blizzards fördefinierade: one ver. one, two ver. two eller three ver. three, eller ett spel som man styr över lite själv, dvs’ man kan ha 8 platser öppna i spelet, eller stänga några enligt bästa Starcraftstil. I samma bild så kan man välja chat, den är enligt samma tanke i grunden som battle.net (det riktiga asså) några fördefinierade rum som t ex Blizzard Tech support osv. Då jag joinar chatten så kommer jag btw till SWE-1.

Hur var det då?

Alltså, man börjar med en liten byhåla, som i och för sig kan producera några fackanslutna arbetare, dessa får sedan producera sina bostäder och givetvis sina arbetsplatser. De får givetvis bryta guld och hugga ved. Vissa variationer finns beroende på den ras man väljer att spela, men grundtanken är den samma. *gäsp*

Nu är ju tiden av vital betydelse, som i alla strategispel, bygga i rätt ordning, uppgradera det du verkligen behöver osv. Här kommer det nya in, under denna uppbyggnadsfas av ditt lilla diktatoriska samhälle ska du producera en hjälte, gärna två, helst tre kanske. Varje sådan hjälte har olika egenskaper och skills, så här gäller det nog oxå bara att lära sig vilken man ska börja med. I vilket fall, du har gjort din hjälte, du ger han några enkla soldater att domdera och föra befäl över typ, egentligen är de köttskölden som ska ta stryk medans din hjälte står lite bakom och kliver in och tar det som NPC monstren tappar. Nåväl, håll din hjälte i strid, dör han så återuppliva han i därför (givetvis) avsedd byggnad, om din hjälte inte slåss är det detsamma som att han förlorar erfarenhet gentemot motståndarna. Du kommer att lära dig snabbt vilka vägar du ska gå, vilka NPC motståndare som står var osv. (kartorna är av någon underlig anledning synliga för alla så att du ser vart guldgruvorna ligger och alla NPC hus, kanske för att alla ska ha lika stor chans).

Vinsten i detta är ju att skaffa din erfarenhetspoäng till din hjälte, som kan max behärska tre olika skills, som återfinns på snabbknappar. Om din hjälte är med i en trupp och du ser några motståndare (hela gruppen markerad asså) så kan du värma upp med hjältens skill som du väljer med snabbknappen innan dina köttpåsar når fram, du klickar alltså först med snabbknappsskillen sen en vanlig högerklick (attack) för hela truppen. Förhoppningsvis tappar NPC-monstren en ring eller dylikt som ger ökad damage eller nå’t, det finns givetvis Tome of Experience och några andra böcker.

Hänger ni med?

Ja svårare än så är det inte. Givetvis är det svårare än det låter ;) det finns ju en massa man måste lära sig, erfarna spelare av dylika strategispel kommer att känna igen sig.

Vad är då Warcraft III?

Det är en kollosalhybrid som utgår ifrån Warcraft II, sen har man hämtat in snarlikheter från Diablo, Diablo II och Starcraft-serien. Ni som gillade Warcraft och även sånna ”bygg och kriga-spel” som Age of Empires vidare till Empire Earth (finns ju iofs även heroes där) kommer att älska detta spel, för det är snyggt, lättfattligt och givetvis kommer det ta ett antal timmar att lära sig hur man ska göra samt att experimentera fram olika varianter för olika scenarion.

Hur gick det för mig då?

Det enda sättet är ju att hålla din hjälte igång, samtidigt som du utforskar och uppgraderar. Jag kör efter att ha två heroes, samt minst en trupp som är melee och en missile med varje hero, så fort som möjligt skaffar man flygfän som försvar mot andra flygfän. Jag försöker att jobba upp en hero som högt som möjligt för att söka närkontakt med den riktiga fienden, det innebär att han ger jag alla exp. tomes och skillplus-items, håller hans trupp fräsch och så vidare, medans den andre får söka upp NPC i större delen av spelet och hålla sig hemma vid som någon slags försvar. Blir det för tungt så har ju givetvis min starkaste hero en Scroll of townportal så att han och hans trupp snabbt kan komma hem igen.

Som ni förstår så behöver inte trupperna vara alltför stora, mellan 6 -10 brukar jag hålla dem för att det ska bli överskådligt. Maximala antalet NPC-monster som man kan stöta på är tre, fast de som vaktar något kan vara betydligt svårare eftersom de har högre level, och det syns på dem av deras blotta storlek att de är lite svårare :) men de är fortfarande bara tre.
Ytterligare en orsak att försöka hålla truppen så liten som möjligt är att det står en massa träd i någon sorts skogar. Din trupp trängs runt din hero och vid ett anfall, som sker på ens trupp under förflyttning, vill man ju att alla ska kunna slå tillbaks mot fienden, inte så att din hero rusar först, stöter på en fiendetrupp, efter din hero kommer några missiledudes, t ex. archers och de proppar igen vägen för dina meleedudes som därför inte kan försvara för att de andra står i vägen.

Det som möjligtvis är svårt, är att försvara staden. En framtida strategi som jag ser det, är att flyga in med en transport i fiendens bas och börja med att förstöra byggnaden där han återupplivar sina döda heroes. Förhoppningsvis ser inte fienden vilken byggnad jag förstör i första hand, utan rusar in och får sin hero dödad utan att kunna återuppliva honom. Förhoppningsvis hinner man ta kol på några arbetare och kanske hans byggnader som har med trupper att göra. Då det är klart och styrkan som man landsatt i lägret är dödade så kommer man med den starkaste hero’n man har och städar upp resten… den tanken är lika god som någon annan…

Så game-on kära vänner, det är ett vackert spel, ett funktionellt spel, ett fullgott strategispel.

Jo just ja, hur gick det för mig? De tre första spelen torskade jag fett, sen teamade jag i en two ver. two, fick stryk även där, då de tog oss en och en (glömde bort att det står ”to a freindly townhall” på tp-scrollen). Efter det har jag vunnit några.

plastdunk 17/2 -02

tillbaka till toppen…

Is open

Is open, ett yttryck som myntades av en tysk då Swe_lady, Aquarian-dragon, Plastdunk, Poisson och två av hennes kompisar från US Nånting lirade lite. Han kom in och gick hostile mot oss, vi gaddade ihop oss och slog ner den lille lusen. Men det gjorde inget sa han för ”Is open…”, ”Kill me, i can’t die”, sagt och gjort, vi var inte svårövertalade. Han lyckades få med sig en amazon av tyskt ursprung som försökte ta oss. Det slutade med att vi stod och bevakade waypoints vid deras kroppar, naked kills, och varje gång utbrast han ”is open, I can’t die”.

Det låter ju helt imbecillt, det var det också, helst om man ser till tidsaspekten, över en timme höll de på. Swe_lady och Aquarian-dragon hade staplat grejer på denne clvl 99 barbars kropp så att han brydde sig inte ens om att försöka ta sin kropp. Med jämna mellanrum rejoinade hans kompis spelet för att ta sin kropp, Aquarian-dragons lightning-sorc tog förtjänstfullt hand om den.

Sammanfattningsvis kan man säga så att Poissons två kompisar som gjorde quests undertiden fick ett 8 player game att göra quests i, problemet var väl att townportalsen inte fungerade så där bra som de annars gör.

PC Gamer har öppnat ett forum under de sista veckorna, jag föll i fällan och besökte det ganska ofta i början, men som mycket annat så faller det inte denne gubbe i smaken. Det börjar oftast bra med nya grejer, det mesta är kul i början, oavsett om det gäller spel, siter eller som sagt forum. Snart nog visar det sig om idén som sådan passar oss besökare, givetvis passar det en del, men långt ifrån alla. Av PC-gamers olika diskussioner leder ”Allmänt snack” överlägset före ”Kommande spel, 3449 inlägg mot 648.

Detta säger jag inte för att klanka ner på PC-Gamer, utan för att visa på en grej, ”allmänt snack” är det som gäller i forum, se bara vårt eget. Forum är numer en social grej, ack så beroendeframkallande :) Topics spelar kanske inte lika stor roll som samhörighet, se bara på lunarstorm, förtalat, hatat, men oj så stort. Ett forum hittar den som söker ett forum… tillslut. Jag är imponerad att vårt står sig i konkurrensen, med starka fluktrationer och svängningar i humör. Vi har godingar som Vokial och IRAFNLFARC som ser till oss ibland, så att vi inte går på hela fotsulan.

Diablo II lever ännu, vår site lever, spelet SÄLJER ännu, vart tog Black and White vägen? ”Diablo II killern” NOX? ingen som vet, ingen som vet… Jag vet dock vart mina Diablo II polare finns, de finns online, de börjar komma tillbaks, man ser det blippar till grönt ibland på skärmen, ett namn från det förflutna som poppar upp, jag ler… och skriver /w *….. (roboth?)

Idag har det gått sex månader sen terroristattacken mot World Trade Center-tornen, nu är dödsiffran nere i ”endast” 2300 cirka. Omkring 80 % av ground-zero är rensat, ca 2000 kroppar saknas ännu, begravda, krossade till oigenkännlighet bland all denna bråte och kommer aldrig att begravas. I Israel och Palestina har ca 1400 människor dött under det sista året, och den vansinneskampen är långt ifrån över. Hur många Afghanistanska mödrar och barn, oskyldiga i konflikten med George W Bush, har dött under dessa sista sex månader? Ska skålen väga jämt i människoliv eller vad är det frågan om? Min dator betyder ganska lite om man tänker så, själva spelandet faller liksom platt då man tänker på det. Men tänker vi på det? Jag tror inte det, kanske en försvarsmekanism. Vad skulle hända om alla hade den empati som man tycker att man borde ha? Inte skulle det ränna runt helfnoskiga veganer och andra lösa samhällselement och släppa ut minkar ur burar inte…

Andra grejer som kan vara lönt att tänka på i dessa tider är; vad i helvet försegår på TV? Är vi så innihelvete dumma att vi sitter och ser sånt på TV som Temptation Island (asså 4 par som ska testa sitt förhållande, med frisprit på varsitt håll med noga utvalda exemplar av det andra könet). Baren, hallå?, Villa Meduza… ehhh knulla är det enda som händer, och varför i så fall inte göra det själv? Farmen, Robinsson, Fear Factor (psst Stenbäck, Fear Factor blir inte bättre bara för att ni sänder mer reklam om det), Popstar, wannabee, sen alla sinnesslöa såpor… Är vi verkligen så dumma så att vi först kan se WTC, Afghanistan och Israel/palestina på TV, för att sedan bänka oss ännu djupare i TV-soffan med chips folköl och läskeblask, och se dravlet som pågår i dessa andra program, relationsdokumentärer, up my ass!

Men vad ska man göra?

Tänk sunt, game on… spel och forum utvecklar dig iallafall lite, medans fördummande TV bara drar ned dig till den nivån av intelligens. Våga göra några misstag själv i livet och helst inte då hela Sveriges begåvningsreserv ser på.

Er Statstjänsteman i fritidskläder,

Ola Sjöberg, AKA

plastdunk 12/3 -02

tillbaka till toppen…

Att vilja vara någon

Onlinespelandet nuförtiden ställer till vissa problem, vad ska jag kalla mig själv? vilket nickname ska jag ha? ska det betyda något? eller ska det bara låta häftigt så att folk kommer ihåg mig?

Då du hittat ett namn som passar dig, du trivs med det, du börjar använda det och dina kompisar, innevarande eller blivande, använder det så är du på rätt väg. Nu är det bara att spela på för att kanske förtjäna respekt, eller helt enkelt bli känd som en duktig spelare eller som en kunnig spelare, kanske en auktoritet inom ämnet i en community till exempel. Några som lyckats extremt väl är väl i nutid dectgap som med sin blygsamma närvaro på denna site glänser med sina kunskaper vad det gäller allt som har med diverse uträkningar att göra. Att sen även diabloii.net tackar honom för sitt deltagande i en av sina rapporter/artiklar gör ju han riktigt stor inom ämnet, eller hur?

Nu kommer ju inte alla att nå de höjderna, eller ens ha det som ett mål här i livet, man kanske är nöjd med ett bra nick och ett bra kompisgäng man spelar med, kompisar som man sedan testar nya spel med. Givetvis behåller man då sitt gamla nickname, eller hur?

Jag trivs så bra med plastdunk att jag har det överallt, det underlättar lite om man heter samma överallt, i spel, i yahoo!messenger, ICQ, wolfenstein (gamespy arcade) eller battle.net. Jag gjorde iofs. ett avsteg från den rätta läran med Warcraft III betan, där vart det ”plasth-dunkh”, mest eftersom ingen av de jag brukar spela med hade den därför var det kul att bara anpassa mitt original till nått liknande, kände mig insprirerad av väghimnen ”dukkha” i sagan om Thomas Covenant, den klentrogne.

Nåväl, må ni alla känna er tillfreds med era nicknames och iallafall anspela på dessa om ni frångår originalet som folk känner er som, lite jobbigt om man ska presentera sig för någon som man tror man spelat med och inte kommer ihåg alla namn man använt.

– tjena, spelade inte jag Q3 med dig?
– kanske, vad hette du där?
– ehh, darkhuman hette jag där, du då?
– jag hette ”player”
– jaha, kanske vi träffades då? vad hette du i diablo? jag hetta ”mystical-mage” där..
– spelade mycket med en kille som hette så… nånting, jag hette moron575 där btw..
– nä då var det inte du… cu
– nähä, l8er ;)

Det blir mycket lättare om man heter samma hela tiden eller hur? battle.net ger ju en unik chans till detta då kontot kan bestå av 8 olika karaktärer under samma kontonamn som syns i anslutning till dessa karaktärer.

Visst är det kul att se folk under namn man känner igen, och som man förhoppningsvis gillar? Om man kommer in i ett nytt spel så kan man ju få ovärdrelig hjälp och en massa tips osv. om man upptäcker kändisar sen gammalt i spelet.

Sen finns det ju nackdelar med att använda samma nick givetvis, om man roar sig med att PK’a folk i Diablo II t ex, så kanske det inte är att rekommendera att behålla det nicket, fast eftersom dessa lamers som PK’a verkar ha en gnutta hjärna eller iallafall överlevnadsinstinkt så byter de nog nick då de ska PK’a. På nått konstigt sätt verkar det som om de skäms för sin existens, väldigt få törs stå för vad är. Efter en lyckad PK’ning drar de fort som fan ur spelet. Blizzard borde nog lägga tillbax /whereis funktionen och helst /goto oxå. Det kanske skulle ge PK’arna en fördel, men vi som vill hämnas skulle ha en liten chans att hitta igen dessa avskrap till männskorester, dessa argument för abort som man gärna vill hämnas på.

Nåväl, vår strävan att bli kända kanske borde hålla sig på denna nivå, se bara på innevarande TV tablå, Robinson var ju hemskt då det kom, ”mobbing-TV” skrek kvällstidningarnas rubriker, vad är Robinson mot t ex. Baren, Big Brother och Villa Meduza?

Det jag vänder mig emot i dessa ”program” är inställningen att i första hand skapa konflikter, för att det är intressant. Vilken bild ger det av mänskligheten? Det är ett faktum att barn numer vet vad ord som ”pakt” och ”konflikt” innebär, som de för bara några år sen inte alls hade en aning om vad det var. Många ungar (samlingsnamn för barn/ungdom) sitter nu bänkade framför TV:n och ser intresserat på dessa program, de kanske tycker att det är roligt. Kanske de tror att vuxenlivet går ut på det, skälla ut sina bästa vänner, varför inte slå ett järnrör i huvet på sin arbetskompis? plus och minusmöten på jobbet, LAS-förhandlingar med plus och minus? samt bortröstnigar av ickeönskvärda personer osv. etc..

Är detta en sund bild av vårt samhälle? Är kändisskapet så mycket värt att det är värt dessa uppoffringar? t ex att vara så extrem i något avseende, gärna provokativ, så att man blir uttagen till någon av dessa program? Är inte det anledning att börja tänka över sitt liv och dess inriktning om man kommer på sig med att ens vilja söka sig till något slikt? Ännu värre om man kommer med, se bara på tjejen som kom från Luleå, som hade pippat eller nått så mycket i Baren att hennes kompisar sa på telefonen att hon inte kunde komma hem.

Jag ska givetvis erkänna att jag sett några av dessa Sopor, ehh sorry Doku-sopor, nej nu vart det fel igen, Doku-såpor, men efter det sista jag läste om nå’n TV serie, tydligen som hävdar att det skulle vara en komedi, ”Ursäkta röran” eller nått hette den, där hade de ”Robinson-Emma” som gäst, och humorn gick tydligen ut på att de vävde in ord som Treblinka, Goebbels osv. i meningar. Dessa meningar uttalades väldigt fort och med stor auktoritet av programledaren eller intervjuaren eller vad man nu ska kalla det. Emma svarade på frågorna där dessa namn eller ord ingick för det var en alvarligt menad fråga, om man nu bortsåg från just det provokativa ordet som var med. Tydligen skulle detta vara roligt. Jag lider med Emma, hon är nog kanske inte den mest begåvade inom riket, men att utnyttjas så av några som vill förlöjliga henne för att själva få publicitet och därigenom själva bli kända är ruttet. Emma själv måste väl få ha sina drömmar, hon bär nu ryggsäcken som innehåller; Robinson-Emma som har silikonbröst.
Om hon vill försöka utnyttja detta för att komma vidare så är det upp till henne, hon har det nog jobbigt ändå utan att några idioter ska förlöjliga henne ännu mer än vad hon redan gjort själv. Det blir liksom integritetskränkande, en våldtäkt på hennes person, bara för att hon är kändis. Men ska det vara så? Bara för att hon är som många andra, att lida av att vilja bli kändis till varje pris. Verkligheten kommer nog ikapp, lyckligtvis så har Baren-Molle förpassats till glömskans land. Bättre ikon för ett sånt kändisskap finns nog inte, bli känd för att vara lat och inte orka jobba eller ens försöka göra rätt för sig, snylta på andra och utnyttja folk i sin närhet.

Jag hoppas att Robert Aschberg nångång kommer att skämmas för det han företräder, en bild som visar ett föredöme för ungdomar och som förespråkar det innehåll som faktiskt visas. Är det en förebild som visas upp? Svära åt folk, ha en kamera uppkörd i trynet jämt? Knulla i TV? Skämma ut sig rent allmänt? Bli kändis för att man är konstig och bara passar in för att man just är konstig?
Givetvis kommer detta att försvaras med näbbar och klor efter som det är billig och tacksam TV att göra, och TV-bolagen kan ju alltid hävda att det är fritt valt att se på programmen, men är det så? Hur mycket är fritt valt egentligen? Vad visas på fritidsgårdar där föräldrar inte kan ha inflytande över vad deras barn ser på? Vad visar egentligen ”vanliga” svenska såpor?

Tänk om det kunde finnas en motvikt till allt detta, visst finns det sånt som just visar goda förebilder och bra sidor, utbildande program på TV, intressanta både för ungdomar och vuxna. Tyvärr är inget av det svenskproducerat, utan det står BBC på det, alternativt Discovery Europe. Föresten nu hade jag fel, jag och mina barn ser på Nova och Vetenskapens värld med stor behållning. Som tur är har vi fått våra barn att inte se på de vanliga såporna, Vita lögner och allt vad de heter, det enda som hittills gått igenom är Robinson, och den äldste brukar se sporadiska avsnitt av Baren, men då endast om det inte är något bättre.

Det måste vara bättre att vara lite känd i ett mindre sällskap för goda egenskaper som ens vänner uppskattar, än superkändis för att man har egenskaper som alla skrattar åt och inte vill ha i sin närhet. Bli känd för det ni kan, kändisskap grundat på respekt av något måste vara bättre kändiskap för något man inte kan leva upp till.

plastdunk 24/3 -02

tillbaka till toppen…

Dropps, bra eller dåligt?

Det började med att shinee och roboth fick en massa grejor över, eller egentligen så började det med att robert föreslog på nyhetssidan att de som hade grejor över skull droppa det i spel med namn som swe-1, sweden eller liknande. Tanken var superb, men jag tror inte det fick nått större genomslag.

Sen tror jag roboth och shinee lottade ut lite privata saker, men sen så var det några som lessnade på spelet (konstigt folk det finns), och mailade in till oss för att ge bort sina konton, så att vi kunde lotta ut dessa.

Shinee drog ett tungt lass då (det gör han alltid… ), han komponerade i hop paket och lottade ut, det krävdes interaktivitet och en databas, sen skulle det tas kontakt över battle.net med vinnaren, om han inte påträffades så fick vinsten vänta vackert till han dök upp, vinnaren alltså.

Vis av detta, så nästa gång shinee komponerade ihop dessa små rara paket så satt han även en tidsgräns då folk måste vara påloggade på battle.net för att få vinsten, annars fick lotten avgöra igen. Som alla förstår tar detta en orimlilgt lång tid, både för oss och er. Då föddes tanken med bara dropps på en bana. Dumpa ut itemsen och först till kvarn. Då jag hade det som värst hade jag åtta full konton med chars med items av varierande kvalitet, många tog bort de bästa grejorna, gav dem till kompisar och dylikt, det var ofta det saknades armor, amuletter och ringar. Men ändå, fullt godtagbara items, och även många chars som var utrustade fullt.

Denna gång, jag har då aldrig sett så många bra items på en och samma kväll, branars star minst tre var det, minst 8 sojs, ett antal gladiators bane, poisondamage-charms i drivor och likaså resist och MF, occulus, Zakarum skölden (heter den så) en stormshield dropapde jag ut på dropp 3, hoppas nå’n hittade den ;) några burizor ett antal bartucs…

Jag förstår besvikelsen hos många som inte kom in i spelen, och de som i ren frustration messade och krävde att få veta game och pwd i förväg för att de missade förra droppet. Men trots allt, det är ju en form av lottning, som bara besökarna på Svenska Diablo II får chansen att vara med på, och begränsningarna är ju max 8 players per game. Jag delade upp det i flera olika spel för att förhindra att de 8 som kunde joina inte skulle få alla bra grejor, utan alla hade lika stor chans i nästa dropp. dvs. chansen kom igen istället för att 8 st. skulle kunna norpa det bästa och lämna resterna kvar efter en kvart eller nått sånt.

Jag hoppas att ni som hade turen att komma in i spelen är nöjda, och att då ni en gång lägger av, kommer ihåg att era items kan glädja andra. Inte nödvändigtvis genom oss, hellre till era personliga kontakter och vänner på battle.net, men har ni inte den chansen, maila in acc och pwd så droppar vi ut det.

Ang. det sista droppet :) jag och assassin, min första trap-assassin som pk, det gick inge bra för mig, hon som dödade mig och vann hette SF-Elena, en ama med guided såklart.

Lev väl go’vänner :)

plastdunk 13/4 -02

tillbaka till toppen…

Die Mauer

Halt! Här får ingen passera,
ingen kommer undan Blizzards patchar, nu går vi i väntans tider, ett havandeskap som kommer att utmynna i ett antal små outvecklade men ack så livskraftiga små karaktärer.
här kommer ingen förbi.
Alla ska vi den vägen vandra, single, open, closed, pvm, pvp och hc, vi kommer att sniffa den vägen igen, våra fuktiga nosar kommer att hitta bortglömda doftspår, kanske även svunna dofter av personligheter vi inte sett på länge, vi väntar.
Du kommer aldrig över nåt mera,
men först ska vi genomlida ett fotbolls-VM, 1-1 mot England, gubbar och andra fotbollsnördar kommer att få snacka länge om detta, vad det rätt att byta ut Svensson, mot SVENSSON? sånt kan få nationer i krig, kaffe-rep till att likna Beirut under 70-talet, de som inte håller med är Al-qaida anhängare och borde snarast förpassas till en ort på Kuba.
så gå är du snäll om ditt liv är kärt.
Så håller du inte med, ser du inte framåt, mot den kommande patchen, eller mer indirekt, du kasnke inte spelar ladder-chars, du kan nog se framemot en hel del intressanta drop, som iofs. kommer att sänka ekonomin i Diablo II till en inflationsnivå som liknar Brasilien eller Filipinernas.

Över taggtråden såg jag min livskamrat.
Roboth finns därborta jag vet det, han och många andra står och lurar, snart kommer de att spränga taggtrådshindren.
Susanne stå och gestikulera.
Hon chattar mest nu, inte ens gestikulerar så mycket mest tjafs om utlandsresor och dylikt, men snart, snart är vi igång igen..
Jag har gått här i tjugo år snart,
känns det som, fast det är bara två år, det tar aldrig slut, det finns alltid mer att göra, nya folk att hjälpa, nya saker att ”dropa”.
men med en K-pist är det svårt
att diskutera.
Ännu värre är det med PK på HC, då drar man sig lätt undan konflikten, om man hinner.
Jag gick långsamt hemåt,
hemåt den kvällen.
Ja varje natt går det långsamt, ty jorden skola tillhöra de saktfärdiga, hur är det med battle.net, ja inte fan har man nått att hämta om man är långsam.
Skulle jag få se henne igen? höhö. ja min tankazon kommer att återuppstå, oh yes, she will rise again.

Hjärtat värkte, hjärtat värkte.
40-års kris, eller bara vanlig längtan?
Skulle jag bli hel igen? Får vi patchen snart? ska det vara så svårt att koda lite snabbare, ni ser ju inte ens på fotboll där borta B. Roper!!!
En dag så stod, så stod den bara där,
ja den dagen, det var längesen man såg bubblan fyllas nu… tiden är mogen, Armageddon, ragnarök, apokalypsens ryttare…
En mur mellan mej och den jag hade kär.
Sekunderna är långa just vid nerladdning, tidzonerna förvrängs, en sekund blir ett par sec… svårt att omvandla i realtid.
Vi bor två kvarter ifrån varann,
globaliseringen har förändrats helt, de gör en grej i USA, och det är näst-gårds, ett kvarter bort, så nära men ack så fjärran i tid och rymd.
Men en grå prick är det enda jag ser
av Susanne.
Iofs. är hon väl hemma nu, så battle.net är osäkert igen, men alla andra grå prickar som gjort längre uppehåll skymtar som ett dis vid horisonten, likt langoljärerna kommer de, obevekligt…

Alla vackra rosor är våta,
av blod, monestary gate kommer ännu en gång att invaderas av äventyrare som inte lämnar nå’n, inte ens minsta fiende vid liv.
Blodet från ert heliga korståg.
Det första korståget kommer att vara snabbt, obevekligt och utan nåd, folk sliter sitt hår över minsta amulett, en rare kan orsaka förtvivlan och hopp.

Jag ska aldrig förlåta
det som hände vid muren.
Nä fy för den lede om det är där alla sviker, förlåten sitter långt inne om man ser att resten av partyt går vidare till akt 2 då man står vid muren…

Jag har tänkt jävligt mycket,
mycket på att fly.
Men det är svårt att avinstallera, himmla svårt, och går det verkligen att fly? Bättre att illa fäkta..

Jag vill se hennes kropp.
Men, men, jag ska återuppväcka henne som ladder-char, min tankazon, vi ska kampera tillsammans ännu en tid….

plastdunk 2/6 -02

tillbaka till toppen…

Skulder och sjömän

Som alla vet, så dansar sjömän, och de gör de bra. Som sjöman lär man sig ett och annat, både vad det gäller sunt förnuft, livets gåtor eller den krassa verkligheten.

Det första man ska förstå med sjömän, är, hela besättningen består oftast av män/killar, det andra man ska förstå är att de som jobbar på passagerarfärjor inte är sjömän. Den gamla sjömanstraditionen började nog för längesen, så länge det har funnits fartyg (båtar är nått annat) har det funnits sjömän, som oftast varit män. Som ni förstår, så var arbetsmiljölagen inte tillämpad på vikingatiden, ej heller under Ostindiska kompaniets glansdagar, ej heller senare. Först på 70-talet började det bli vanligt att sjömän fick ledigt med lön, ännu var det vanligt att man räknades som ny ombord om man hade mönstrat på (börjat jobba ombord) för mindre än två år sedan. Det var ytterst vanligt med blandade nationaliteter.
Börjar ni få bilden klar för er?

Detta liv, dessa omständigheter danade män som levde efter traditioner, det framtvingade ett sätt att leva, något hårt kan tyckas, ärlighet vara längst, ljög man eller betedde sig illa fick man stryk kort sagt. Det gav att man sa vad man tyckte, eller höll käften om man var osäker, eller om man inte var beredd att ta konsekvenserna och argumentera eller slåss. Givetvis var det inte det optimala sättet att hantera problemen, men reglerna var klara, man visste hur det var, passade det inte så slutade man, antingen rymde man eller mönsntrade av, det finns historier om folk som varit ombord en timme eller två, för att lifta med lotsbåten tillbaka i land, jag har faktiskt varit med om det på 80-talet, en kille fick pisk för sin dumhet och lotsbåten i Göteborg fick en extra passagerare med sig in från Vinga.

Under segelfartygens storhetstid, så var det få som hade hytter, ju längre tillbaks man går, ju färre hytter, de som hade det sämst var givetvis jungmän och matroser, rörde det sig om krigsfartyg så hade de inget speciellt sovutrymme alls, utan fick hänga upp sina hängmattor mellan kanonerna under däck. Då det började bli vanligt med SS, Steamships och senare MS, MotorShips så fick sjömännen det lite mer ordnat, men det var en tydlig gräns mellan officerare och manskap, om ni ser på ett gammalt fartyg (äldre modernt) och jämför det med ett nytt fartyg Den stor skillnaden ligger i boendet (bortsett från det hårda arbetet som skiljer vad det gäller lastning och lossning, bommar mot kranar), på bilden på den äldre visar att det är två överbyggnader, mot en på den nyare, manskapet bodde längst akterut och befälen i midskeppsbygget, klart separerat alltså. Nåväl, det är utvecklingen som den sett ut i korta drag från ingen hytt, till i bästa fall delade hytter, vidare till egen hytt, nästa steg är hytt med toalett, och nu är det vanligt med swimming-pool, bastu och till och med badmintonhall. Mindre känt är att tack vare detta arbete som dessa män gjorde, skapade i princip allt hantverk som har med rep eller dess mindre beståndsdelar i form av tråd och nål, makramé är ett hantverk som kommit till tack vare sjömän, alla sånna därringa mattor som folk brukar ha på farstukvisten, som är gjorda av rep, samma ursprung.

Livet var hårt, jobbet var hårt, lönen var dålig, och tiden ombord blev lång, vi snackar år nu, man kunde hoppa av i vilken hamn som helst runt om i världen, och mönstra på nästa, nånstans fanns nog tanken efter ett tag att ha turen att hamna ombord på ett fartyg som hade eller kunde få en last till en Svensk hamn. Det kunde ju lätt hända i dessa tider, att man stannade i en hamn länge och rumlade runt, och fartyget lämnade en kvar, man missade avgången, dvs, man vart akterseglad. Då stod man där, utan sjöfartsbok, utan pengar oftast, utan sina få ägodelar, utan skeppskamrater. Då ur detta liv, föddes det nån gång, en tanke; Hjälp den kamrat som blivit akterseglad, nästa gång kan det vara du. Man hjälpte den som stod i den situationen, om det var med pengar, kläder eller vad det nu kunde vara och visste att om det händer mig så får jag samma hjälp, för skulden är kollektiv, eller solidarisk. Vem som helst kan betala den, bara du inser att du nån gång kan få den hjälpen, och du nån gång kan hamna i situationen att du betalar.

Jag har just fått en sån hjälp, som en blixt från klar himmel, med denna förklaring varför, var den kom ifrån osv. Hade det varit någon annan än den som skickade denna hade jag skickat tillbaks den, det kräver en del att ta emot, det finns ju en motprestation som man måste förstå och anta, och framför allt tanken bakom, varför och hur, som vanligt är det tanken bakom som räknas, och här snackar vi så gott som kärlek, till livet, till problem, till förändringar, till mänskigheten, till hur det borde vara osv.

Tänk på detta ni också, lev enligt det, eller försök iallafall, det kan vara då ni går hem en natt och hittar nån som är redlöst full efter vägen, nån som behöver busspengar, nån som tappat sitt konto på battle.net, nästa gång kan det vara du som är i den sitsen.

Jag ärar den som äras bör, men sänder mina tankar privat till den människan, med största respekt tar jag emot, med full insikt om tanken bakom och försöker föra den vidare.

Lev väl go’ vänner!

ps. Detta är fartyget som jag jobbade på i 2 gånger 6 månader.
Fotot är taget fyra år efter det att jobbade ombord. Men hon ser lika fin ut, ibland saknar jag henne, men oftast, som alltid är det kamratskapen man saknar, inte saken eller orsaken, det vet ju vi som varit till sjöss, gjort lumpen, hittat kompisar på battle.net eller kompisar/livskamrater i andra situationer som man vet ställer upp i vått och torrt. ds.

plastdunk 19/6 -02

tillbaka till toppen…

Rapport från förorten

Har du inte undrat hur det är i tredjevärlden? Det har jag alltid gjort, man har hört om ”afrikas-kornbod” och liknande. Sydafrikas rika mineralfyndigheter men en ack så fattig befolkning. Rikedom så otroligt nära fattigdomen.

Härom veckan fick jag möjlighet att göra ett studiebesök i misären. Själv tillhör jag den lyckligt omedvetna medelklassen, vi som vurmar för fattiga och blinda barn, vi travar i väg till postkontoret med vår inbetalningslappar till Rädda barnen och lider lite i tanken med dessa. Nåväl, eftersom jag tillhör medelklassen har jag ett jobb men inget som borgar för resor i tjänsten eller som ger sån guldkant på tillvaron så att jag kan förlusta mig groteskt vid extraordinära poolkanter eller nåt. Lyckligtvis så firade RFV ett litet jubileum i år, det var 100 år sen Staten började tänka på medborgarnas välfärd, pensioner och kompensation för arbetsskador och sjukdomar, och då skulle det minsann bli fest!

Det hela gick av stapeln med att vi utsocknes fraktades med SJ’s godsfinkor ner till det stora koncentrationslägret i Sverige, dvs. Stockholm. Där ha de lokala ombuden trummat ihop hela RFV försäkring samt en massa artister samt hyrt en del lokala clowner. RFV Data och RFV försäkring skulle nu fan ta mig umgås! vare sig de ville det eller ej.

Jag hade jobbat natt just före så det vart i mycket sovit, det skulle bli på vägen ner, men det slutade med att vi drack lite öl i stället, sova kunde jag göra då jag vart gammal. Då vi kom ner till koncentrationen så stod där en del folk och pekade ut oss, om vi skulle gå till höger eller vänster, då det var gjort skulle vi placera våra ägodelar i en hög och vi blev lovad att vi skulle få tillaka dessa senare. Så fort det var gjort skulle vi fösas iväg till en indoktrineringseftermiddag på något som kallades China Teatern. Det var inga kinesiska strippor där kan jag säga! Givetvis lyckades jag somna då under GD’s (General Direktör) tal, Anna Hedborg, socialministern stod där och tjatade, i pausen gav jag upp och släpade med mig en törstig herre och rymde fältet.

Har ni försökt hitta ett utskänkningsställe i Stockholm som är öppet klockan 14.00? till slut gjorde vi det iaf, det hette nått med hof… alla vi barn från Baahnhof zoo? nä inte riktigt men nåt sånt… Sturehof? nåväl några öl senare så letade vi reda på vår barack där vi skulle bo, Rica City på slöjdgatan. Men innan vi vilade skulle vi ta en liten lur, men först en ”lille en”.

Det hela slutade med att jag sov i 45 minuter, och nu hade det gått ett dygn sedan jag senast sov, upp och hoppa! in i duschen för nu var det för drinkar på rummen, sen skulle boskapen fösas till Stadshuset. Ytterligare några öl senare var vi där, på stadshuset och helvetet började! Visst, kl. 19.00 fick vi nått blött i halsen men sen skulle det ätas. 3 timmar senare efter att ha genomlidit bla. Babsan, Anne-Lisa Eriksson och Jan Malmsjö tror jag det var, samt Loa Jävla Falkman!, som jag sa, tre timmar senare var vi iallafall mätta och jag kunde rymma fältet från mitt bordssällskap, tre galanta damer som måste ha varit i 60-årsåldern redan då RFV kom till. Sen var det dans, en 6:a gin och Tonic kostade 70 spänn, sen vart jag trött.

En hamburgare och några glas Gin på rummet senare så somnade jag med ett leende på läpparna, ty, äntligen hade jag sett rikedomen och flärden.

Dagen efter medans mina arbetskamrater fraktades hem i godsfinkorna så hade jag planerat en tur ut till förorten. Medans jag stod och väntade på min lokala turistguide, Swe-lady så studerade jag trafiken och insåg att man behövde tydligen inget körkort i Stockholm, ej heller förnuft fast det visste jag sedan förut. Nåväl, tillslut kom den lilla godingen och plockade upp mig och vi lämnade centrum för att ta oss ut till förorten.

Det var en timid liten kvinna som körde, vi snackade lite om ditten och datten på vägen, jag kände mig lite dimmig, några liter sprit och 8 timmars sömn på två dygn tog ut sin rätt på denna gamla kropp.

Tillslut sa hon att vi närmade oss, vart jag än såg så var landskapet öde, inga barn, inga kattor som korsade vägen bara bilvrak som stod parkerade efter kanten, tysta hus som reste sig hotfullt över oss. 50-talets var över oss. Ute i förorten parkerade hon (Swe-lady) bilen propert på rätt sida vägen för datum parkeringen och iakttog skyldigheterna vad det gällde städnätter, detta påpekade hon speciellt. Jag vet inte om de gick runt med en kärra varje natt och samlade i hop oliktänkande och missbrukare som folk tippat av i vägrenen eller vad de städade.

OK, nu var vi där, vi vandrade över de övergivna gårdarna, öde och stilla, det var så att man kunde vänta sig att se Milocevish kommendera sina serbiska trupper i samhället i jakt på offer för massgravarna. Allt var tyst och stilla. Tillslut kunde vi pusta ut, vi var inne i säkerhet, det var mörkt och tyst där inne, man kunde märka på stämningen att något fruktansvärt väntade. Swe-lady visade runt i lägenheten, jag dumpade min grejer där det fanns plats, lägenheten var överfylld med hamstrade grejer och ägodelar. Mitt i fattigdomen och misären så fanns rikedomen. Givetvis Widescreen TV, fet DVD, skinnsoffa, två datorer, sprillans ny tvättmaskin och torktumlare i köket, så har tydligen alla i slummen, annars kan ju nå’n komma och ta ens ägodelar.

Vi satt oss i soffan och tjatade lite, helt plötsligt hördes ett mumlande och hasande från rummet jag ännu inte sett. Var björn har sitt ide, och har vinglade en björn upp ur sitt ide, med täcket virat om sig som värsta primadonnan. Han gnuggade sömnen ur ögonen och plirade vilset mot mig, tillslut fann han sig och detta var mitt första möte med Aquarian-dragon.

Swe-lady körde genast tig i honom, det var ett återkommande tema, hon dominerade denna stackars man, han har det inte lätt. Tog han i henne eller försökte säga nått rat, typ – ”du är så söt” då vrålade hon nått om förnedring och sexism. Stackars AQ, vad än han gjorde så vart det aldrig rätt.

Vi fann oss tillrätta och sen for vi på bolaget och sen ville de ha nått att äta, jag frågar mig fortfarande varför, men iofs. har jag förstått att de kanske inte tålde den norrländska inställningen till fest och glam.

Swe-lady tvingade AQ att göra chili, ni ska inte tro att hon, den människan, ställde sig vid spisen, faktum är att innan han vaknade så pekade hon på spisen och sa ” detta är hans grej”. Ganska tydligt eller hur?

Första kvällen gick väl så där, jag drack öl och AQ drack Southern Comfort *host, host*, Swe-lady drack givetvis inget, jag fattade inte varför först, men det förstod jag senare. Hon måste tydligen kunna hantera en webkamera.

Jag somnade gott, vilket jag inte skulle ha gjort visade det sig senare. Men men, jag är en stor människa och bjuder på sånt.

Det är lite dimmigt, men jag tror vi vaknade så småningom. Ingenting ändrade sig Swe-lady var nykter och jag försökte få AQ full, och den stackaren försökte få Swe-lady på glatt humör, men hur gick det?

Swe-lady satt i bakgrunden och morrade hela helgen men tillslut gick hon och lade sig och vi kunde gama ut i Unreal, det finns ett svagt minna av Warcraft 3. Största behållningen fick man ändå som vanligt av dum och dummare, dagen efter, bättre film finns inte. Swe-lady tog ett glas vin på lördagkväll så hon vart lite däst, dvs. hon kunde inte delta i det gemensamma aktiviteterna, förutom då vi gick på rundtur i hökarängen och hon förevisade de lokala kriminella elementen.

Det var kul att se en blomma som AQ blomma ut då förtrycket från det lokala styret somnade in, till slut går kvinnorna och lägger sig bara man tjurar på. AQ, du har hela mitt stöd och min förståelse över din livssituation, DVD och widescreen återupprättar inget av livets mål som du är tvungen att försaka, en man är en man och en kvinna är en kvinna.

plastdunk 19/10 -02

tillbaka till toppen…

Utveckling är inte gratis

Det var nu några veckor se’n Warriors II började ta betalt av sina spelare. Jag spelade innan men har inte följt med över till att ge dem mina pengar. Jag resonerade att så kul var det inte och det var bara ett tidsfördriv för mig. Man kan ju hoppas att de som håller i det lyckas behålla några gamla spelare och att nya kommer till, för det var ju iallafall inte tråkigt.

I vilket fall, jag råkade hitta ett annat liknande spel, som jag till och med tyckte var riktigt roligt, SQ för de som är intresserade. Nu visar det sig att dessa listiga personer som ligger bakom dessa två spel har gått samman och samordnar sina attacker mot våra plånböcker :), SQ är fortfarande i ett Beta-stadium och därför gratis ännu ett tag.

Varför skriver jag då detta? jo, egentligen bara för att påpeka att allt inte är gratis, många kanske tycker att hela internet ska vara fritt och gratis, men det finns ju folk som lägger ner en orimlig massa tid på detta som vi uppskattar, och den tiden får de ingen ersättning för, troligen mest gnäll egentligen av folk som kräver mer gratistjänster och förbättringar.

Om allt hade varit gratis, vem skulle då utveckla och ta fram nya grejer hela tiden, vem skulle bekosta hårdvara och bandbredd osv, det finns alltid kostnader. Vem är beredd att bekosta allt detta själv för att alla andra skall kunna göra det gratis.

Det som händer här, med Warriors II och SQ är att de givetvis vill ha nå’n ersättning, eller täckning, för sina kostnader av de som nyttjar deras tjänst, dvs. deras spel. Samma är det ju egentligen med alla MMORPG-spel, det finns någon som har hand om det online, men släpper inte bara ut ett spel för att sedan lämna det därhän. Givetvis är det upp till oss som användare att avgöra om vi ska betala för det, det blir ju lite självsanerande och i och med att man betalar så har man ju helt andra krav på produkten/tjänsten eller hur?

Frågan är om summan man betalar för dessa textbaserade spel verkligen skall vara en tredjedel av vad MMORPG-spelen kostar per månad, får man det värdet? Nu är vi inne på marknadsekonomi, de försöker nog inte ta överbetalt, utan grundar månadskostnaden på de reella kostnader de har för detta. Läs ett inlägg här hur de resonerar. Vad tycker ni? Det är ju inte helt orimligt att de ska få ersättning och kanske lite täckning får så pass populära spel, eller hur? Frågan är väl egentligen vad de konkurrerar med.

För oss som kanske har planerat in World of Warcraft i vår framtid eller kanske redan spelar ett MMORPG har jag svårt att se att man skulle lägga ut ytterligare pengar per månad, eller om man har köpt ett spel som ger en spelmöjligheter online i och med att man köpt det. Jag kommer ihåg att shinee en gång presenterade nå’n siffra över medel gamern i Sverige, en 28-årig kille.. det innebär att det finns, måste finnas, en ofantlig mängd 30+ människor som uppväger alla runt 20 år eller yngre, alternativt att det är ganska få yngre som spelar. Skulle det vara så att världens gamers bestod av 30+ gubbar som jobbade på kontor så skulle inte sådana här spel, SQ och Warriors II ha några större problem, en stunds undanflykt från kontoret bara, dra det på kortet.

Men jag misstänker att spelen som det rör sig om inte lockar riktigt det klientelet, man har inte den köpstarka kunden i fokus, och hur sjutton ska man då ta betalt? Som sagt, SQ är riktigt bra, det saknas lite illustrationer och sånt, men det är ju en beta ännu, kanske jag kommer att chippa in lite deg där, men Warriors II faller utanför vad som är värt pengar, iallafall för mig.

Hur resonerar ni? tycker ni att allt ska vara gratis? ingen som gör nåt på internet ska få ersättning, eller är de faktiskt värda en sudd för sina utgifter och tid som de lägger ner? Problematiken som man halkar in i är, tycker jag, att med ett MMORPG-spel så måste man först köpa spelet, 400-550 spänn kanske, sen betala för en internetanslutning SAMT att betala en månadsavgift. Kruxet är ju att det är många led inblandade, många ska ha betalt, samma resonemang måste jag ju ha då jag tittar på dessa textbaserade spel, jag har en grundkostnad för att kunna spela, datorn, 450 /månad, ADSL 100 spänn + ett ev. spel + ev. månadsavgift, vart går gränsen? vad får jag för de pengarna?

Fundera ett tag :)

plastdunk 21/10 -02

tillbaka till toppen…

Fy Fabian, sa Pippi Långstrump

Det är fördj-igt! Nu har man äntligen kommit igång med Svenska Diablo II, då lurar Shinee med ens på nå’t nytt! Fy sjutton säger jag!

Varför ska vi påbörja nå’t nytt, då det funkar så bra nu? Vi har kommit upp i 2,6 miljoner besökare, forumet, det allmänna knakar i fogarna. Jag misstänker att ett snitt per dygn borde ligga på över 300 nya inlägg. Siten innehåller en massa bra grejer, nya besökare tillkommer, så Shinee, VARFÖR GÖR DU DETTA MOT MIG?

Varför förändra? varför förnya? Kolla med varje unge, de är fullärda efter ca 4 år i skolan, före det är skolan rolig, det är kul att lära sig, men sen, sen är alla uttråkade. Varför komma med nåt nytt? varför utvidga sig, varför tvinga på en massa onödiga kunskaper och dylikt som man troligen inte kommer att ha någon speciellt stor användning för, och skulle man märka senare att man saknar något så är det väl för dj-ulen bara att lära sig det då? Hur stor användning har ni haft för pluskvamperfekt egentligen? Eller att kunna räkna ut minsta gemensamma nämnaren… i bråk??? Hallå!!!

Jag säger att vi slutar, här och nu! Vi lägger ner! Spikar igen hela klabbet och behåller allt som det är, ingen behöver lära sig något nytt, någonsin!!! Shinee kan ta sin nya site och ftp:a den dit solen inte skiner!!! Vi vill inte veta av den! Vad ska vi med den till??? Diablo II är ju vårt spel! Det är nästan fulländat! Bara en patch borta, förhoppningsvis! Vi undantar denna patch från föresatsen att vi inte ska lära oss något nytt! Diablo II kan ju inte sluta att finnas eller hur? Då kan ju inte heller denna siten minska i popularitet, och alla kommer ju att fortsätta älska detta spel i oändlighet! Om ungarna i skolan kunde sluta i t ex. åk 4 då det börjar bli tråkigt så kan de ju spela ”data-spel” istället, då blir ju Diablo II ännu större! Varför förändra?

Se bara på allt som förändras och förnyas! Bjäfs säger jag! Windows XP! bwaaa! Jag säger, lägg ner skiten, ta bort! Samma med Win2k och så vidare! Det var fulländat redan vid MS Dos 4.0, då fanns det dosshell! minsann! De stackars satar som aldrig kliat sig i huvudet över EMM386.sys och HIMEM.sys i autoexec.bat är inte förtjänta att ha en dator! Sen att finslipa med stacks och buffers (i config.sys som vi alla vet), då snackar vi datorkunskaper! Nu ska allt vara så j-la flashigt! Skit säger jag, bort med rubbet, vi återgår till ursprunget! Vi ska inte ha mer, det har gått tillräckligt långt. Föressten, det ”internationella pekdonet” eller musen som den nymodigt kallas, bort med skiten, bara fjollor använder mus! Det hörs ju på namnet! En människa med riktigt intresse använder alt-knappen och pilarna för att välja i menyer, mellanslagstangenten för att markera och carridge-return (mer fjolligt kallat ”enter-tangent”) för att exikviera en körbar fil.

Medans vi är inne på ämnet, back to basic, ut med nymodigheterna! RAM-minnen ska kosta 2000 kr per 4 MB, 386-processorn är allt man kan behöva, ev en 486 SX, MX processorer är bara för rikemansbarn, j-a skrytkrafs. Bill Gates sa ju, ”Ingen kan någonsin behöva mer 640 k i RAM-minne” och så är det! Wolfenstien 3D funkade utmärkt på en dator som ovan, men 640 k RAM-minne, men man måste mecka i autoexec.bat och config.sys, vad skulle det annars vara för kul? Bara trycka på en knapp och köra, fjolligt! DOOM, var det ett litet spel? Nääääää, back to f-ing basics!

Iofs, nu är vi här, så vi kompromissar, Diablo II:LoD, så långt kan vi sträcka oss, och eftersom vi har grundkunskaperna i autoexec.bat, config.sys och dosshell så OK för Win 98, men sen får det vara nog! Vi vill inte ha nått nytt!! Ta bort!!! Vik hädan!

Bah! Jag spottar på allt det nya! Vem vill egentligen ha World of Warcraft? Vem vill ha möjlighet att förändra utseendet på sin karaktär? Vilka är så töntiga att de går ihop i sk. klaner och spelar tillsammans och vill ha gemensamt utseende och kunna ha gemensamma utrymmen ispelet som bara de kommer åt? Räcker det inte med en egen stash?? Va f-n kräver folk? Mycket vill ha mer. Snart vill väl folk ha spel som nå’n sitter online och underhåller och lägger till nya grejer hela tiden!!! Hur sjutton skulle det se ut?? Förebygga hack och fusk?? Det är idén i det hela, inte ta bort det!! Hur ska man annars kunna få en ära i att vara ”legit” om ALLA skulle vara det? Hur kul är det på en skala???

Jag säger bara, Warcraft III, ett levande argument för att inte förändra!! Jämför storleken och behållningen mellan Warcraft II och Warcraft III! Sicket skit, töntiga Night Elves, nänä låt oss behålla våra Humans och Orc’s! Sen WoW, ska tillföra ännu mer raser! Men du ska inte få styra en trupp och bygga byggnader, DET lilla nöjet har utvecklingen tagit ifrån dig, dvs du är inte betrodd, du är för dum för ens klara det. Blizzard har i sin visdom tagit det bästa ur Diablo och Warcraft och stoppat in det i en ny förpackning och sen tror de att vi går på det!! Ingen kommer att köpa det spelet! Ingen säger jag!! INGEN!

Kolla Blizzard själva förresten, inte fjollandet med konsol-spel, spök-spanaren i fulländad japansk utveckling, ska man skratta eller gråta åt eländet? Nej, jag menar, var började spel hysterin, Donkey-F-king-Kong-JR!! Det spelades i en liten dosa, sk gameboy, Blizzards första succé var Lost Vikings” och vad gör Blizzard själva? Jo, de ger ut ”Lost Vikings” i detta format! I samma veva så de pracka på oss en massa nytt bjäfs med WoW! Allt det ”göttaste” (nästan… ehh delvis) finns ju redan i Diablo II, ska de prompt göra nåt nytt, porta Diablo II över till gameboy.

Jag ska i ren protest ta reda på allt jag kan om WoW och presentera det på Svenska World of Warcraft, bara för att visa Shinee att INGEN kommer att besöka den siten, den kan aldrig bli lika stor som Svenska Diablo II, spelet som sådant kan omöjligt bli lika bra som Diablo II, fast det innehåller allt vi saknat i Diablo II, fast det innehåller all den utveckling som skett under tiden som gått, fast spelet verkar…

..Så jävla bra, Fy Fabian, Jag är Engagerad Igen!! Jag Brinner, Jag Vill Veta Mer, Jag Vill Haaaaaa!!

*** Update ***

Alltså, F j u l l l [TDO], fattade inte ironin… Jag hoppas inte fler slutade skolan i åk 4 ;)

plastdunk 28/10 -02

tillbaka till toppen…

Förväntan, det är det vi lever för

Förväntan är ett laddat ord, men ack så underbart.

Förväntan är då du ser tjejen i dina drömmar komma in på festen du bevistar, ni får ögonkontakt och ett möte sker. Det som känns då är förväntan, vart ska detta sluta? Då snackar jag inte om att byxorna spänner där fram utan mera subtilt. Förväntan är känslan ”ooooohhh vad kommer att hända sen?? Är det aldrig ”sen” snart, jag kan inte stå ut!!!” Förväntan kan byggas upp från olika håll, då Casinot skulle öppna här i Sundsvall, det första i Sverige så spekulerades det i att den ryska maffian skulle göra sit inträde i staden, staden skulle översvämmas att ryska luder och mafiafigurer i bästa Al Pacino-stil, så sa Sundsvall Tidning och diverse andra media, nåväl, efter det har jag inte sett ett enda ryskt luder i staden… inte före heller.

Förväntan är då du går på anställningsintervju till jobbet du VERKLIGEN vill ha, eller förväntan om svar på ansökan till det program du valt. Förväntan är inget att leka med, men hur skulle det se ut om vi inte hade känslan som förväntningarna ger?

Om man sätter sig ner och funderar på det, vilka förväntningar kommer ni ihåg bäst? Ni kommer osökt in på förväntningar som slagit fel, det har inte alls blivit som ni hoppades, tjejen som klev in på festen var en drag-queen eller sadist, du fick inte det där jobbet eller kom inte in på programmet du sökt. Då är det bara att bita ihop, för nästa förväntning står för dörren.

Just nu står julen för dörren, känner ni att det rycker i present-förväntans-tarmen? Eller, om jag säger patch, vad förväntar sig Diablo II spelarna då? Men nu är det inte några små tjafsiga förväntningar vi talar om här, nu är det WoW. Det är ett nytt spel på G, spelet med stor ”S”, det kanske säger lite om mina förväntningar?

Jag har inget att jämföra med, jag har aldrig spelat ett MMORPG (MassiveMultiplayerOnlineRolePlayingGame) förut, så jag är lyckligt ovetande om andra spel. Jag får läsa texterna som finns, söka informationen och bilda mig en uppfattning och bygga upp denna hemska känsla av förväntan tills jag spricker, nästan. Jag har ju den fördelen att som admin på denna sida så måste jag översätta texterna, det ger mig en ännu större förståelse som jag sedan hoppas att jag kan förmedla till er, jag kommer att spricka. Hade jag jobbat som brevbärare hade det nog slutat som i filmen där Michael Douglas löpte amok. Det kommer att kännas så, ety, jag hade förväntningar på Diablo II, dock ej av samma dignitet som nu, det kommer att bli fruktansvärt. Jag kan likna det vid att sitta bakbunden i en soffa och ha Shakira het och villig, bönande och smickrande i en annan soffa som bara ber om att jag ska komma dit, för hon vill ha mig, samtidigt som det finns en som kan släppa mig lös och har lovat att göra så, bara det att han inte sagt när.

Fattar ni vad jag menar? ”Get a hint?”

Det vi vet nu är inte mycket, om WoW asså, Shakira lär vi aldrig få i det läget, så vi stackars krakar får hoppas på WoW. Jag hoppas att vi här på Warcraft.nu får vara er inspiration till dessa förväntningar, att vi får bygga upp ert inre tryck tills ni skakar och vibrerar av dessa förväntningar.

Tänk er bara, du kan styra utseendet på din karaktär, både ansikte och färgsättning, kön och inriktning. Till det kommer den viktiga ingrediensen med team-spel, Blizzard stödjer denna gång klanstugor och mycket enklare administration av klanerna för klanledarna. Vissa sysslor är fördefinierade så som klanledare och officerare, som handhar sin klan. Alla i klanen har givetvis samma färger och emblem på sig. Hur stora förväntningar väcker inte det?

Världen vi kommer att vistas i är tagen i stora delar från Warcraft-spelen, men givetvis så kommer det att tillföras nya områden eftersom. Föremålen i spelen kan hittas eller tillverkas, nya föremål kommer till eftersom. Uppdrag? Givetvis, samma sak där, det kommer att tillföras nya hela tiden, din quest-logg kommer aldrig att vara tom, det är ett mål i sig för Blizzard. Spelet som inte går att spela klart kommer snart, allt detta samt en massa vi inte vet, beta-testningen har inte ens börjat.

Är du här nu och läser detta på hösten 2002 så är du med från början, du kan vara med på forumet och diskutera förväntningar, vi kan trissa upp dessa till oanade höjder. Eller komma fram till vad som är realistiskt.

Ohhh baby, hit me, hit me hard, I want to se the stars…

plastdunk 1/11 -02

tillbaka till toppen…

Sanning och konvalesens

Plastdunk Stockholm 2 – 0, kampen fortsätter. I min mycket uppskattade reseskildring från 3:e världen, förorter och lägerboenden kommer här del två.

Förra gången besökte jag lägret Hökarängen och bevistade några faciliteter samt träffade några infödingar. Men som vanligt med ”infödingarna” var dessa importerade dit, eller kanske snarare exporterade från födelseorterna. Den bostadskoncentration jag besökte denna gång var Älvsjö, och precis som i fallet Hökarängen (Där fanns det heller inga Hökare eller ängar, om ni inte vet vad en hökare är så får ni fråga eller slå upp), nåväl varken älvar eller sjöar alltså. Dessa infödingar var också importerade.

Likheterna rent bostadsmässigt och innehållsmässigt var liknande, dessa förortsbor lägger ut en massa pengar på datorer, även i detta hem stod det två maskiner av den lite högre prestandaklassen. Givetvis DVD-spelare och andra statuspryttlar. Skillnaden var kanske att i Älvsjö syntes det spår av andra människor, det enda spåret av dylika i Hökarängen var en inföding som var ute och rastade sin knarkbest, en gigantisk hund som käkade småbarn och andra försvarslösa människor, det var nog därför det inte låg a-lagare och sånt efter gatorna. Den såg iallafall ut så.

Fredagskvällen skulle gå i mannens tecken, dvs. min hyresvärdinna skulle ut på bio med en väninna (hon återkommer senare i historien) och jag och min bror skulle sänka nå’n whiskey inmundiga nå’n ginåtånnic sam skölja ner lite nötter med öl. American Army var kul, mest spännande var det att registrera ett nytt konto, det var helt omöjligt. Jag fick låna steel-duck´s gamla konto, sen vart min brorsa … lite trött, samt att han troligen ätit något olämpligt, han avvek lite diskret sen hörde jag hans bussförar-kunskaper komma till nytta, efter detta slängde han sig i soffan. Så från kl. 9 på kvällen fram till 11 samma kväll levde jag ut mina lustar i American Army, med hjälp ar Roger Wilco (tror jag) så vart det riktigt kul, testa det ni gamers, om ni inte redan gjort det.

Så den natten somnade jag ovaggad, men min hyresvärdinna vart något konfys då hon kom hem och lägenheten var tyst och övergiven, hennes sambo låg i soffan, helt utslagen och guds gåva till kvinnan låg i hennes säng, hon hoppade givetvis ner utan att väcka sin sambo.

Nästa dag ägnades åt smädelser av min bror samt frukost och middag hos den kvinna som fött oss.

Denna kväll skulle vi ut och titta lite på utelivet. Vi for iväg till ett hak som heter ”Kellys”, ett ställe där mat möttes av Back in Black av AC/DC, shots kostade 19 spänn, och kvinnorna var kvinnor och männen gjorde det som krävdes.

Musikmässigt var det som en stor revival av 80-talet, det kan inte bli bättre. Lyckligtvis så hade min hyresvärdinna stämt träff med en hona extra, så det började väl lite intressant, men människan var helt obstinat. Har ni någonsin sagt sanningen och bedyrat den för att i nästa sekund blivit rättad av den ni berättar sanningen för, denne kontrahent som helt uppenbart inte besitter de kunskaper för att motsäga den självupplevda sanning som du själv står för? Det gjorde inte kvällen lättare. Men klart intressant iaf, man slapp försöka vara intresserad för denna sak som man försökte tala med vara bara intresserad att säga sin sanning oavsett vilken sanning jag hade. Fy satan för att smöra för fruntimmer, tur en del är så puckade att till och med jag fattar att det inte är lönt att lägga ner tid på det. Mera shots!

Jag försökte övertala dessa två honor vi hade med oss, min hyresvärdinna, hon som lever i synd med min bror och hennes väninna, att de skulle brösta upp sig och smila till sig ett bord. Efter tre tappra försök gav servitören upp och fixade ett bord åt oss. Fram till dess hade vi trängts på ett undanskymt ställe framför toaletterna, men nu vart det bättre. Shotsen flödade, efter kl. 24 så kostade de 24 kronor, men vad gör väl det? Fruntimren drack ”bomsibom” dvs. cider, men jag fick i dem några shots. Då kvällen började lida mot sitt slut så räddade min bror kvällen med att ta på sig huvan och och drå åt snörningen var vid en kille vid bordet bredvid genast utropade ”My god! they’ve killed Kenny!!!” Det satt sedan fast i sinnet och hela vägen hem utropades detta, tyvärr för min hyresvärdinna även på McDonalds mittemot Kellys där hon jobbat förut.

Nåväl, en svarttaxi senare så var vi hemma uti i ghettot igen, en natts sömn, eller som avslutning på kvällen så tog till humorn, Glenn Killing i manegen, eller var det Life of Brian? ja ja, konsekvensen av detta? en jävligt trött måndag, men jag skulle inte vilja vara utan Kellys för det, ganska OK att gästa lille bror oxå. Men var handling har en konsekvens, lyckligtvis.

Ska Stockholm någonsin reducera? inte så länge jag sätter siffrorna…

plastdunk 7/11 -02

tillbaka till toppen…

Nyårskrönikan

Nu närmar sig timmen då det gamla året övergår till ett nytt år, vi ska genomlida TV:n kanske med alla bilder på en gammal gubbe som går ut genom dörren och ett spädbarn visas. Originella illustrationer som vi sett 418 gånger redan. Det gångna året har innehållit få Diablo II nyheter, lite information om den kommande patchen, som har varit utlovad sedan flera månader, Blizzard måste ha samma tidtabellsmakare som SJ eller nått. Vi vart lite frustrerade så vi började dona med warcraft.nu, helt dedikerad till World of Warcraft. Även där verkar samma tidtabellmakare har varit i farten, det tar en hiskelig tid med allt för alla som har det minsta med Blizzard att göra, men resultatet brukar ju bli helk ok. (ett brittiskt understatement).

Under året har vi sett roboth tyna bort i intighet, han försvann stegvis för att sedan helt upphöra, men likt Jesus på korset som dog för oss så återuppstog roboth, kanske för att vi tvivlade på Blizzards kapacitet att färdigställa denna patch, roboth är Blizzards ärkeängel i cybervärlden, frälsaren som kommer med hopp. Eller är han hämdens ängel som den svavelosande guden sänt oss för att straffa oss för våra synder, för vår tro att vi skulle vara mycket bättre…

Det har tillkommit några nya admins, ett gäng löst folk vi hittade som inte hade bättre för sig.. nja inte riktigt så, de har alla förtjänat sina titlar, men en är inte presenterad ännu, men det kommer väl vad det lider. Vi har fortfarande överaskningar åt er.

Våra forum har förändrats och ändrat utseende, shinee har slitit som en galärslav, nu har vi bara klockan kvar som visar fel tid. Men ska man vara perfekt? ivilketfall så delade vi ju upp forumen, Allmännt, Diablo II och Warcraft 3, sedan fick varje karaktär ett eget strategi forum. Warcraft 3 som vi fick betatesta fyllde inte riktigt våra förväntningar eller krav, så det byttes ut till ett World of Warcraft forum strax före innan vi öppnade den nya siten.

Det allmänna forumet lever sig eget liv, det som föresgår där vet man aldrig. Vi har sett en relation födas och och förändrats, spaderdam och deadfunk fann varann och… sedan vart det nog inte riktigt vad de hoppades. Men vi fick se en djup, nästan svart sida hos deadfunk, han har poetiska sinnelag den grabben, en djuping som kan se allvaret i livet. Det sista jag läste nu idag (den sista dec.) var att figo hade tagit mod till sig och ringt en böna, fullt påhejjade av suspekta forumbesökare. Formuet främjar till människokontakt, låt vara virtuell sådan, men ibland går det steget längre. Jag vet en som efter en tids mailande och pratande på forumet skulle träffa en kontrahent, då dennes far började skrika och vråla ”pedofil” och dylikt. Det finns en massa mysko människor, inte ty tal om det, men den övervägande delen är nog helt vanliga kolbaserade varelser utan större ovanliga böjelser, och jag tror att om man ger det hela tid så kan man inte dölja sin verkliga karaktär. Tillslut visar sig alltid sanningen.

Iranfnlfarc, vår lille hustomte som vi har haft lyckan att ha som beökare har avvikit, han hade svada den grabben, en kul twist på hela världsperspektivet. Sen gick ryktet om att han var mycket yngre än vad man kunde tro. Det gladde mig, för vad ska det inte bli av sån liten herre då han får ytterligare några år på sig?

Vår Dectgap har klippt sig kort med en något udda teknik, cellgifter har aldrig gjort nån vacker… förut, men nu ser man att undrens tid inte är förbi. Stå på dej Dectgap, vi är alla med dig under din resa. Du kan tänka dig virtuella McDonalds hamburgare från oss alla så att du får lite hull och motståndskraft under de mindre roliga sjukhusbesöken. Har du vägarna förbi så bjuder jag gärna på en McFeast meny, med plus alternativ samt om du är frisk nog så ingår det några öl efteråt.

Vad ni än gör det kommande året och åren efter det, alla handlingar har konsekvenser, många av er är i den åldern då handlingarna får störst konsekvenser på hela livet. Lägg ner kraft på skolan, sök jobb som ni verkligen vill ha, inte bara ta lättaste vägen ut (då kan ni sluta som webmaster på en suspekt fansite i 35-årsåldern..). Just nu är vi alltså 4 st webmastrar som är över 35, Shinee och tantvass (inte en riktig webmaster utåt, men i våra hjärtan är hon det) är äldst, sen kommer your truly, sen lille roboth. Som tur är tillkommer det ju nytt blod, yngre blod som vi gamla vampyrer kan dricka ur för att hålla oss unga och hålla benskörheten på stången.

Nu ska jag fixa lite nyårskäk, svensk husmanskost av bästa slag, tacos!

Gott nytt år och God fortsättning, alla älsklingar där ute!

plastdunk 31/12 -02

tillbaka till toppen…